Prenumerera
Annons
Krönika av 
Ola Mårtensson

Det dramatiska tyska valet riskerar svensk medieskugga

Man kan konstatera att långt ifrån alla är nöjda med återföreningens långsiktiga konsekvenser, skriver Ola Mårtensson.
Man kan konstatera att långt ifrån alla är nöjda med återföreningens långsiktiga konsekvenser, skriver Ola Mårtensson.Foto: Martin Meissner/AP/TT/Privat/Montage
21 januari 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi har sett hur de svenska nyhetsredaktionerna spände musklerna för att täcka upptakten och sedan finalen av det amerikanska presidentvalet under förra året. Även om det finns mycket som skiljer ett amerikanskt presidentval från ett tyskt förbundsdagsval är båda angelägna för svenskt vidkommande. Tyskland är en nära allierad ekonomiskt, säkerhetspolitiskt och kulturellt, inte minst därför är det tyska valet viktigt för vårt land och torde därför intressera såväl redaktionerna som nyhetskonsumenterna.

AfD:s framgång ingen överraskning

När valresultatet från Europaparlamentsvalet i fjol presenterades visades en karta som (med några få undantag) färgat det gamla Östtyskland AfD-blått och det gamla Västtyskland (med några få undantag) CDU/CSU-svart. Färgerna markerade vilka partier som blivit störst i respektive valkretsar. Den gamla landsgränsen visade sig i väljarnas val av parti.

De tydliga gränserna för vilket parti som är störst i respektive del av Tyskland säger oss något om det förflutna och att Tyskland fortfarande, 30 år efter enandet, är ett delat land.

De tydliga gränserna för vilket parti som är störst i respektive del av Tyskland säger oss något om det förflutna och att Tyskland fortfarande, 30 år efter enandet, är ett delat land.

Man kan konstatera att långt ifrån alla är nöjda med återföreningens långsiktiga konsekvenser. 

Förrförra helgen ägde två politiska tilldragelser rum i östra Tyskland som engagerade unga antirasister och socialister. AfD samlades till partikonvent i Riesa i Niedersachsen, vilket fick representanter för såväl den parlamentariska som den utomparlamentariska vänstern att protestera på plats. I Berlin genomfördes den årliga demonstrationen för att hedra de i januari 1919 mördade kommunisterna Rosa Luxemburg och Karl Liebkneckt. Med tanke på de allt mer hårdföra och uppseendeväckande uttalanden som görs av representanter från ytterhögern lär protesterna och manifestationerna fortsätta och säkert öka i omfattning under valrörelsen.

Uppseendeväckande uttalanden

Den vänsterorienterade tyska dagstidningen Tagetzeitung (TAZ)  har gjort en sammanställning av diverse uttalanden från ledare inom AfD. Det ena uttalandet mer uppseendeväckande än andra. 

Partiledaren för AfD, Alice Weidel, kallade Hitler kommunist i sitt samtal som hon hade på X tillsammans med Trumps handgångne man Elon Musk. Detta är inte bara felaktigt utan också en skymf gentemot alla de socialister och kommunister som mördades under Hitlers framfart mot makten och senare i koncentrations- och utrotningsläger. 

En AfD-företrädare som TAZ intervjuat ifrågasätter Förintelsens omfattning. När han fick frågan om det är okej att säga att bara tre miljoner judar mördades i Förintelsen, svarade han: ”Ja, man måste få diskutera det. Av egen erfarenhet vet jag inte exakt vad som hände, ni vet inte exakt vad som hände heller. Om jag inte vet säkert, varför skulle jag inte diskutera det?”

När tidningen Die Zeit i förra veckan viktade opinionsinstitutens siffror fick Kristdemokratiska CDU/CSU omkring 31 procent, Alternative für Deutschland (AfD) omkring 20. Därefter tävlade Socialdemokraterna (SPD) och de Gröna om tredjeplatsen med omkring 15 procent.

Av allt att döma får Tyskland en ny förbundskansler i CDU:s Friedrich Merz. Men ännu är det oklart hur han ska kunna samla en majoritet. Om siffrorna står sig och AfD nästan fördubblas kommer det utan tvekan att få politiska konsekvenser även om partiet inte kommer att sitta i regering. 

Upp till bevis, medierna!

Det är onekligen en intressant tysk valrörelse och en utgång som på olika sätt kommer att påverka Sverige. Därför åter till den svenska utrikesbevakningen av valrörelser.

Rapporter och intervjuer med politiska experter och väljare i nyhetssändningar och tidningar långt före det att primärvalen startar, extrasändningar om kandidater, dokumentärer om gamla presidenter och valsystemet, direktrapporter och valvakor, som vore Sverige USA:s femtioförsta delstat. Så har det sett ut i svensk media under de senaste presidentvalrörelserna.

En from förhoppning är att låta det tyska valet ta ordentligt med plats. De svenska nyhetsredaktionerna vet ju onekligen hur man gör en intensiv valbevakning. 

Fakta

Ola Mårtensson är gymnasielärare i historia och svenska och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Sostalgi och otydlighet vinner inte nästa val

- Svantessons skattesänkningar borde satsats på skola, fritids och praktikplatser

- Det behövs unga som är bra på att ha tråkigt

- Låt inte det unika röda bli urblekt rosa, Vänsterpartiet

- Abdikationer kan vara bra för kungahusen

- Det tuffa samhällsklimatet svingar sin piska mot dagens unga

- När regeringen slaktar folkbildningen så slocknar skyltarna i hjärtlandet

- Finansministern är ingen modern Robin Hood

- Sjung för studenternas valfrihetsfrossa

- Gärna gårdsförsäljning, men inte utan Systembolaget

- Lokförarnas strejk visar att det folkliga stödet är stort

- År 2023 är landets liberaler både få och kluvna

- Böcker eller digitalisering borde inte vara en vattendelare

- Tveksamt om läslistan blir kanon

- Kungen är mer än en pappa

- En skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet

- Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet

- Kommer Kristersson förstatliga skolan?

- En valrörelse utan visioner och avgörande sakfrågor

”Övriga partier” – morgondagens makthavare?

Det är dags att slopa lovskolan

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026