DEBATT. Vi vill lyfta fram fem skäl till att pandemin ökat behovet av en generellt kraftfull statlig forsknings- och innovationssatsning, med tunga satsningar redan från och med hösten 2020. Det skriver tolv rektorer på några av Sveriges största universitet. 

SLUTREPLIK. Referenstagningen av elever som jag berättat om är en direkt konsekvens av marknadsstyrningen. Det enda sättet att få det att upphöra är att ta bort incitamenten, genom att ta bort just marknadsstyrningen. Det skriver Linnea Lindquist, skoldebattör.

SLUTREPLIK. Jag står fast vid att sättet att räkna på kostnadsutjämningen är felaktig och ger allvarliga konsekvenser. Det leder till frågan om hur väl man vågar lita på kvaliteten i nationella beräkningar och statistik, skriver Boel Vallgårda, utredare.

STATSBIDRAG. Folkbildningsrådet gör för lite uppföljning av vad pengarna används till i studieförbunden, anser Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan. Ibn Rushd är ett exempel på varför Folkbildningsrådet borde bli en riktig myndighet med mer transparens, anser han.

FÖRORDNING. Lärosätena har ofta lägenheter som de hyr ut till utbytesstudenter och gästforskare. Nu beslutar regeringen att lärosätena ska kunna hyra ut dess till andra studenter för att inte ha tomma lägenheter under coronakrisen.

DEBATT. För att skolvalet inte ska bli en gissningslek behöver informationen om resultat, elevernas bakgrund, lärartäthet och lärarnas utbildning finnas samlat. Nu måste politikerna ta sig samman och agera snabbt, skriver Johanna Jaara Åstrand.

DEBATT. Vi häpnar över de uddlösa förslagen i utredningen om fusk på högskoleprovet. Vi måste ta till radikala åtgärder för att avskräcka från försök till fusk, annars undermineras hela samhället, skriver Pia Steensland (KD) och Gudrun Brunegård (KD).

DEBATT. Utredningen om fritidshem har en uppenbar brist – den ger inga förslag på hur fler ska kunna utbilda sig till fritidsledare. Fritidshemmen behöver tydliga yrkesroller och personal med rätt kompetens. Det skriver Sofia Lindqvist, Kommunal. 

DEBATT. Coronapandemin har påverkat Sveriges elever på olika sätt. För vissa har distansundervisningen försvårat, för andra har den underlättat. Här finns många lärdomar att dra i det viktiga arbetet mot en mer jämlik skola, skriver Annika Hirvonen Falk (MP).

ANALYS. Om de två stora skolutredningarna går samma öde till mötes som Skolkommissionen, att hackas upp i bitar, kan det bli nödvändigt med en reform av hur skolpolitiken bedrivs. 

UTBILDNINGSFORM. Yrkeshögskolan ska granskas av Riksrevisionen. Det finns inga tydliga signaler på att det inte skulle fungera bra, men effektivitet och styrning ska ses över i granskningen.

DEBATT. Lärosätena har kompetens som måste användas när vi ska utvärdera pandemins hantering. Se till att forskning, kunskap och evidens får ordentligt utrymme i den kommande kommissionen, skriver Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet.

REPLIK. Den förändring i utjämningsbeloppet som Boel Vallgårda beskriver speglar förändringar i verkligheten. Det här är inte mer än rätt och rimligt, och leder till att alla elever kan få den undervisning de har rätt till, skriver Håkan Sörman och Anders Norrlid.

DEBATT. Den tid som frigörs när företag tvingas spara under krisen måste användas på rätt sätt. Det gäller att investera i utbildning och forskning som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det skriver Elisabeth Nilsson och Eva Schelin, KK-stiftelsen. 

REPLIK. Att neka en elev plats på en skola efter att ha fått information om dennes stödbehov är ett tydligt brott mot skollagen. Däremot är de bristande resurserna för stödbehov ett stort problem för friskolor, skriver Gudrun Rendling, Friskolornas riksförbund.