BUDGET. Det görs flera satsningar på utbildning i regeringens budget för nästa år. Men samtidigt drar man ner på vissa myndigheter och på fortbildning av lärare.

BUDGET. I höst kommer regeringens forskningsproposition. Men genom budgeten kan januaripartierna påverka vilken forskning som det satsas på.

DEBATT. Folkbildningsrådet har bekvämt hävdat att andra regler gäller för statsanslag de själva fördelar. Nu måste regeringen visa att de värnar mer om utsatta minoriteter än om hatpredikanter och islamistiska studieförbund, skriver Amineh Kakabaveh (-).

DEBATT. Vi riskerar att gå miste om potentiella innovationer eftersom socioekonomiskt svaga grupper är underrepresenterade i högre utbildningar. Jag föreslår riktade informationssatsningar för att fler ska söker sig till forskning, skriver forskare John Källström.

DEBATT. Mycket mer måste göras för att skapa ordentlig förändring för de unga som mår psykiskt dåligt. Vi vill skriva in i skollagen att psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i elevhälsans allmänna hälsokontroller, skriver Lucas Henriksson, Grön Ungdom. 

BUDGET. Liberalerna presenterar nu flera av miljarderna ur nästa års budget. Olika satsningar görs för att få fler att studera till lärare. Men Liberalerna vill nu granska vad pengarna går till på lärarutbildningen innan regeringen öser på mer pengar.

JANUARIAVTALET. Regeringen går vidare med förslaget om möjligheten att införa betyg från årskurs 4, trots att i stort sett alla remissinstanser är kritiska. Altinget ställer nu frågor till utbildningsminister Anna Ekström (S) om hanteringen.

DEBATT. Behoven hos elever i socioekonomiskt mer utsatta kommuner underskattas. Modellen för statsbidraget bör korrigeras så att vinstsyftande huvudmän inte överkompenseras, skriver Boel Vallgårda.

DEBATT. Att regeringen vill satsa på att utbilda framtidens lärare för att kunna möta behoven hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är positivt, men deras definition är för snäv. Det skriver Thorbjörn Larsson och Katarina Gold, Barncancerfonden.

DEBATT. En särskild brottsrubricering, strängare straff och en utökad kunskap om hedersvåldet är bra, men det krävs många fler åtgärder för att nedmontera hederskulturen helt. Det skriver Sara Mohammad, ordförande för GAPF.

ANALYS. En minister har under pandemin avvikit från regeringens taktik om att under pandemin lyssna på expertmyndigheterna. När Karin Rödings avhopp från posten som gd för Universitets- och högskolerådet blev känt i förra veckan var det svårt att frigöra sig från bilden att hon reste sig ur den sandlåda i vilken Matilda Ernkrans och oppositionen sitter kvar.

VIDAREUTBILDNING. Regeringen vill utreda undersköterskors möjlighet till att vidareutbilda sig till sjuksköterskor, och avsätter 5 miljoner i budgetpropositionen 2021. Syftet är att effektivisera kompetensförsörjningen inom vårdsektorn.

DEBATT. Studenterna ska inte tvingas välja mellan att delta i undervisningen eller att följa myndigheternas rekommendationer. Se till att alla kan studera på ett säkert sätt, skriver Mimmi Rönnqvist och Albert Olin från Saco studentråd.

DEBATT. Karin Röding har varit en stark profil inom högskolesektorn och hennes avgång är ett stort misslyckande. Vi har blivit så blinda i att provets genomförande är ett tecken på regeringens beslutsamhet, att vi glömt varför vi har ett högskoleprov, skriver Sveriges förenade studentkårer (SFS).

SLUTREPLIK. Det är glädjande att UHR nu säger att högskoleprovet för gravt synskadade kommer att ges i vår. Det är även bra om det i framtiden ges fler provtillfällen. Personer med funktionsnedsättning måste ha samma möjligheter, skriver Ilona Szatmári Waldau (V).