Krönika av 
Ola Mårtensson

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Barn och unga läser allt mindre. Skolan har ett särskilt kompensatoriskt ansvar för elever som inte får med sig läsandet hemifrån. Men för varje slimmad kommunbudget, för varje vinstuttag kliver vi bort från en skola där fler elever ser att läsningen är mödan värd.

Den absolut viktigaste färdigheten för att lyckas i skolan och klara sig i samhället är läsförståelsen. 
Den absolut viktigaste färdigheten för att lyckas i skolan och klara sig i samhället är läsförståelsen.  Foto: Friso Gentsch/AP/TT
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under de senaste veckorna har bristerna i Pisa-undersökningen från 2018 och regeringens hanterande diskuterats rätt intensivt. Om Pisa-undersökningarna ska kunna vara relevanta mått på hur det står till i den svenska skolan inom de undersökta områdena läsförståelse, matematik och naturvetenskap måste de rimligtvis grundas på korrekta underlag och urval. En extern granskning av debaclet vore bra och det kravet har med rätta förts fram av högeroppositionen i riksdagen.

Samtidigt är det nog för somliga mycket bekvämare att diskutera Pisa-undersökningen i kubik än att diskutera förhållandena som bidrar till de låga resultaten, inte minst vad gäller läsförståelse.

Allt fler läser inte alls under en skoldag

Några timmar senare konstaterade en av eleverna följande: boken var så mycket bättre än filmen. Så många fler detaljer, så mycket hemskare beskrivet, mer fängslande. 

Den absolut viktigaste färdigheten för att lyckas i skolan och klara sig i samhället är läsförståelsen. Det finns mycket som talar för att det inte står väl till med denna centrala färdighet. Med anledning av Världsbokdagen i slutet av förra månaden publicerade Tarja Alatalo, Monika Vinterek och Mats Tegmark, som forskar i pedagogiskt arbete, en intressant undersökning i artikeln ”Allt fler elever läser allt mindre” i nättidskriften Skola & Samhälle.

Den talar sitt tydliga språk. I jämförelse med en studie genomförd 2007 noterar forskarna en polarisering mellan de elever i årskurserna 6-9 som läser mycket och de som inte läser alls. Elever som läser relativt mycket läser betydligt färre sidor i dag i jämförelse med 2007 och andelen elever som inte läser alls under en skoldag blir allt fler, det gäller såväl skönlitteratur som sakprosa. Siffrorna är givetvis oroväckande.

Klyftorna i skolan vidgas

Bakom siffrorna finns barn och ungdomar, många av dessa är elever som inte har med sig läsningen hemifrån. Med sitt kompensatoriska uppdrag har skolan ett särskilt ansvar för dem som inte har läsandet hemma eller resurserna, förmågorna och möjligheterna att läsa, studera och motivera sig på egen hand. När utvecklingen går åt detta håll är det framförallt dessa barn som sviks. Klyftorna i skolan vidgas allteftersom och ännu större är de när barnen blivit unga vuxna och ska ta sina första steg på arbetsmarknaden.

Skolan är ingen ö, utan speglar samhället i övrigt. Det mesta ska gå fort och vara effektivt, tillgången till förströelse och information är oändlig, de förenklade resonemangen många, konkurrensen allt hårdare. Denna utveckling uppmuntras och präglar normerna för det uppväxande släktet. Varför ägna timmar åt att läsa en skönlitterär bok när filmatiseringen av den finns på en streamingtjänst ett knapptryck bort?

Bortom skrollandet

Mina klasser läser Jan Guillous Ondskan. Till somliga elevers glädje och andras förtret. Nästan trehundra sidor tät text, det kan vara tufft för den ovane läsaren i tonåren. Efter avklarad läsning med tillhörande skrivuppgift såg vi filmatiseringen av boken i fredags.

Några timmar senare konstaterade en av eleverna följande: boken var så mycket bättre än filmen. Så många fler detaljer, så mycket hemskare beskrivet, mer fängslande. Hon insåg med andra ord att det var mödan värt. Det är precis dit man som lärare vill nå med läsningen tillsammans med sina elever. Att de ska se värdet i litteraturen och att den kan ge andra och djupare perspektiv, att de ska ta sig bortom skrollandet, de lågt hängande frukterna och de snabba kickarna.

Något drastiskt krävs

När allt färre elever kommer till den slutsats som min elev i exemplet ovan, att läsningen är mödan värd, måste något drastiskt göras. Är man av uppfattningen att läsandet är grunden i den svenska skolan, grunden för varje människas möjlighet att förverkliga sina drömmar om framtiden, då krävs det något annat än vad både borgerliga och socialdemokratiskt ledda regeringar har kunnat åstadkomma de senaste 30 åren.

Tillgång till tryckta och vetenskapligt granskade läromedel till alla elever i alla ämnen, bemannade skolbibliotek och mer utrymme för läsning av sammanhängande text i skolan är tre förslag som forskarna i ovan nämnda artikel föreslår för att vända utvecklingen.

Slimmade kommunbudgetar och vinstuttag

Goda förslag, och det finns fler. Men för varje slimmad kommunbudget, för varje besparing i skolornas verksamhet, för varje miljon som plockas ut i vinst av friskolepatronerna tar vi ytterligare steg bort ifrån en skola som kan ta det kompensatoriska uppdraget på allvar och där fler elever ser att läsningen är mödan värd.

Läs också


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget