Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha

”Eleverna! Några av våra absolut viktigaste kunder!”

Så stod det i ett inlägg som Liberalerna i Örebro delade i sina sociala medier för några månader sedan. Inlägget fick inte ligga kvar särskilt länge, kritiken blev stor och budskapet ändrades.

I själva verket blottade detta inlägg den djupt problematiska syn på elever, utbildning och bildning som större delen av det politiska etablissemanget står bakom nämligen marknadsskolan och det faktum att man betraktar elever som just kunder. Det borde inte ha kommit som en överraskning för någon att så är fallet. 

Ett system där elever blir kunder

Sverige skulle kunna ha en enhetsskola som är till för alla barn i landet, där resurser fördelas efter behov, en skola som har god kvalitet på utbildningen, som har resurser att stötta elever i behov av särskilt stöd för att klara skolan och som kan coacha elever som behöver utmaningar.

Den svenska skolan ska varken styras av New public management-stinna kommunpolitiker i ständig jakt på besparingar eller marknadsskolans börshajar.

I stället har vi ett system där eleverna görs till kunder, där konkurrens och utslagning börjar allt tidigare, där segregationen gror och köerna till högstatusskolorna är långa, där betygsinflation omöjliggör rättvis kunskapsutvärdering och bristerna i likvärdigheten växer.

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, sägs det. Men kommunala och privata huvudmän för skolan bestämmer själva hur mycket pengar som läggs på varje elev. Det går ju inte ihop, det kommer aldrig att råda någon likvärdighet med detta system.

Skolstress skapar ohälsa

I takt med att köerna till högstatusskolorna växer blir också köerna till barn- och ungdomspsykiatrin längre. Professorerna Curt Hagquist och Jan-Erik Gustafsson vid Göteborgs universitet presenterade på DN Debatt den 29/1 en intressant studie där de fastslog att en av de största orsakerna till ungas psykiska ohälsa är skolstressen.

”Att tilltagande stress i skolan återkommande förs fram som orsak till ungas psykiska ohälsa ska ses i ljuset av de omvälvande förändringarna som skett inom den svenska skolan sedan 1990-talet. Nyckelord som kommunalisering, fritt skolval, friskolor, betyg och nationella prov sammanfattar förvandlingen”, skriver professorerna. Skolan är inte den enda orsaken. Den andra stora oron rör familjens ekonomi och vad den kan få för konsekvenser för de unga.

Skolfrågan handlar om vilket samhälle vi vill ha

Frågan om framtidens skola är inte vilken nischfråga som helst. I grund och botten handlar den om vilket samhälle vi vill ha. Därför är skolfrågan så oerhört central. Skolan är normerande, både vad den ska leverera i form av utbildning och fostran och hur den är uppbyggd.

Om utvecklingen fortsätter på den inslagna vägen lär betygen bli ännu viktigare än bildningen, statusen viktigare en kamratskapet, elitismen viktigare än demokratiska värden och elever med sämst förutsättningar i skolan bli ännu större förlorare än vad de redan är. I mina öron låter det som ett väldigt cyniskt och ojämlikt samhälle. 

Skolan måste garantera värden och kunskap

Kanske är det något i vårt tidevarv som gör att många människor slutat tro på möjligheten att förändra något från grunden, man har gett upp och slutat drömma om en rättvisare och tryggare värld.

Samtidigt är det så avgörande nu, bland annat på skolans område. Mitt i alla statusjakter, skeva ideal, influencerflöden, klipp och kortsiktiga vinster behöver skolan stå som en stabil institution som garanterar de värden och den kunskap som så högtidligt slås fast i våra läroplaner. 

Håll NPM-stinna politiker och börshajar borta

Den svenska skolan ska varken styras av New public management-stinna kommunpolitiker i ständig jakt på besparingar eller marknadsskolans börshajar. Justeringar i marginalen kommer inte att lösa skolans stora problem.

För det krävs en ny statlig enhetsskola och ett avskaffande av friskolereformen och det fria skolvalet.