Debatt

SKR: Panikreagera inte på Pisa-resultaten

När resultaten i senaste Pisa-undersökningen nu presenteras finns det säkert en del att lära. Men alltför stora växlar finns faktiskt inte att dra på en undersökning. Så, panikreagera inte på Pisa-resultaten. Då riskerar debatten att stjälpa mer än att hjälpa. Det skriver Anders Henriksson, ordförande för SKR och Madelaine Jakobsson, ordförande för SKR:s utbildningsberedning.

Men vi rår inte på likvärdigheten genom lösningar som försöker klämma in alla kommuner och skolor i en och samma mall. Och sjösätt inte ännu ett kortsiktigt riktat statsbidrag. Det gynnar inte likvärdigheten i svensk skola, skriver debattörerna.
Men vi rår inte på likvärdigheten genom lösningar som försöker klämma in alla kommuner och skolor i en och samma mall. Och sjösätt inte ännu ett kortsiktigt riktat statsbidrag. Det gynnar inte likvärdigheten i svensk skola, skriver debattörerna.Foto: TT
Anders Henriksson
Madelaine Jakobsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I veckan publiceras OECD:s Pisa-rapport. Än vet vi inte hur det gått för Sverige, men vi vet att i Pisas kölvatten följer alltid en debatt med krav på snabba lösningar och reformer. Det har svensk skola ingen nytta av.

Självklart har en skola i Hammarkullen i Göteborg, en glesbygdsskola i Sorsele eller en stor skola i Stockholms innerstad med över 1 000 elever olika behov och förutsättningar. Hälften av Sveriges skolor har färre än 200 elever, en fjärdedel har färre än 100 elever.

Trygghet, lugn och studiero måste råda överallt.

Det bedrivs skola under väldigt olika förutsättningar i Sveriges alla hörn. Här är de utmaningar som SKR, som samlar alla kommunala skolhuvudmän, anser att den nationella politiken, tillsammans med kommunerna, bör ha fokus på:

1. Att säkra likvärdigheten

Skolans utmaningar hänger ihop med utmaningarna som hela samhället brottas med. Boendesegregationens effekter där utanförskapet, ojämlikheten och rekryteringsgrunden till kriminalitet behöver brytas. Skillnaderna i samhället ökar och skolans kompensatoriska uppdrag blir allt större.

Men vi rår inte på likvärdigheten genom lösningar som försöker klämma in alla kommuner och skolor i en och samma mall. Och sjösätt inte ännu ett kortsiktigt riktat statsbidrag. Det gynnar inte likvärdigheten i svensk skola.

2. God undervisning – skyddet mot brottslighet och hopplöshet  

Skolan förebygger brottslighet och främjar en god psykisk hälsa när fullt fokus läggs på skolans uppdrag att främja kunskap och förmedla och förankra demokratiska värden.

I en tid med gängkriminalitet och annan brottslighet måste vi ge skolan en chans att göra det den ska göra; ge elever kunskaper, kompetenser och förmågor. Trygghet, lugn och studiero måste råda överallt. Alla elever har rätt att må bra i skolan. Det finns också ett samband mellan klassrumsklimat och skolresultat. Så – stat och huvudman behöver arbeta för att förbättra undervisningens kvalitet.

3. Lärarutbildning som når hela landet

Staten måste korrigera den misslyckande dimensioneringen av lärarutbildningen så att den möter hela landets behov. Alla elever har rätt att undervisas av behöriga lärare. I dag finns kommuner som har svårt att bemanna skolan ens med obehöriga lärare, medan det i andra delar av landet finns ett överskott på vissa lärargrupper. Så stärks inte likvärdigheten i svensk skola.

4. Digitalisering – mer än en fråga om skärmtid  

I dag behövs kunskaper, kritiskt tänkande och källkritik för att inte dras med i felaktiga narrativ och informationsbubblor. Digital kompetens är en fundamental del av skolans demokratiska uppdrag. Vi behöver inte fler förenklade budskap om skärmtid när vi ser att det är helt andra saker som gör skillnad.

5. Endast långsiktigt arbete ger långsiktiga resultat

Hur man styr och leder skolan gör skillnad. En väl fungerande styrkedja där politiker, förvaltning, rektorer och lärare samarbetar utifrån sina respektive roller ger stabilitet och tillit. Både stat och kommun bör i detta svåra ekonomiska läge vara återhållsamma med höjda ambitioner som betyder ökade kostnader eller fler medarbetare där varken det ena eller det andra finns. Sådana krav kommer i dag både från medborgare, från olika intresseorganisationer och från statliga initiativ.

När resultaten i senaste Pisa-undersökningen nu presenteras finns det säkert en del att lära. Men alltför stora växlar finns faktiskt inte att dra på en undersökning. Så, panikreagera inte på Pisa-resultaten. Då riskerar debatten att stjälpa mer än att hjälpa.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00