Partierna behöver kloka strategier för EU till 2030

”Gospodi” – ”Gud!” på ryska – ropar en äldre dam när spårvagnen tvärbromsar för att inte krossa en personbil. Jag är på väg till ett av industriföretagen i lettiska Daugavpils där de flesta har ryska som modersmål.

När jag går från hållplatsen några stationer senare kommer en skinande ny spårvagn som DLRR byggt, det företag som jag ska besöka. EU:s sanktioner mot Ryssland innebar att stora kunder för bolagets tågunderhåll försvann, och ledde till att över tusen personer förlorade jobbet.

Nu gäller det att hitta något annat, som att tillverka spårvagnar. Men konkurrensen är stenhård. Samtidigt skriker europeisk industri efter skickliga svetsare, som det finns gott om i Daugavpils. Får de jobb trots bristande yrkesintyg och kunskaper i engelska, eller tar hopplösheten över?

Närmare Riga finns militärbasen för svenska soldater, som är redo att försvara Lettland om Ryssland angriper. Kanske utan USA:s stöd, ett högriskprojekt.

Östersjöregionen i fokus 

Säkerheten kring Östersjön borde vara högt på dagordningen inför riksdagsvalet 13 september. Partierna i Försvarsberedningen försöker bli överens före dess om en ny säkerhetspolitisk analys, där nödvändigheten av minskat USA-beroende lär ingå.

Det är däremot tveksamt om franska kärnvapen på svensk mark för att bland annat försvara Lettland kommer att diskuteras öppet.

Om USA blockerar användningen av Natoresurser måste Europa kunna leda större militära operationer på egen hand

Om USA blockerar användningen av Natoresurser måste Europa kunna leda större militära operationer på egen hand. Dessutom visar Lettland att EU kan bidra till säkerhet på andra sätt än militärt. Ökade investeringar i infrastruktur och goda möjligheter för ungdomarna skulle bidra till framtidstro, i Daugavpils liksom i Rezekne, i estniska Narva och andra gränsområden.

Men det förutsätter sammanhållning och gemensamma satsningar. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget, MFF, går in i ett avgörande skede i höst, kanske innan det finns ett avtal om en ny svensk regering.

Säkerhet, ekonomi och demokrati står på spel 

Partierna måste klara att se bortom den traditionella budgetsnåla linjen och inse fördelarna för vår säkerhet och för svensk export av ekonomisk utveckling i hela EU.

Sammanhållning kräver också att EU levererar i frågor viktiga för medborgarnas vardag. När avregleringar nu dominerar politiken i Bryssel växer protesterna från europeiska fackförbund och andra folkrörelser.

Det är förvånansvärt tyst i Sverige om denna stora principiella strid inom EU, om unionen som i huvudsak en marknad för företagen eller som ett projekt för medborgarnas Europa. 

Ytterhögern kan gå framåt i flera stora medlemsstater som har val nästa år; Frankrike, Polen, Spanien. De svenska partierna behöver vara redo för ett scenario där attackerna mot EU-projektet blir starkare, med stöd från Trumps USA.

De svenska partierna behöver vara redo för ett scenario där attackerna mot EU-projektet blir starkare

Men det finns också möjligheter vid andra valresultat. Det gäller inte minst att förbereda en offensiv för att skydda demokratin, med tuffa tag mot techjättarna och bättre möjligheter för europeiska folkrörelser, liksom för public service-medier.

Svåra frågor att möta för nästa regering 

Nästa svenska regering får andra svåra europafrågor att hantera. EU:s geopolitiska roll i relation till USA och Kina, till exempel.

Här är Sveriges förtroende i andra delar av världen, den så kallade globala södern, en tillgång som kan användas mer strategiskt i EU-samarbetet. Det gäller också att vara beredd på ett Ryssland efter Putin och vad det skulle betyda för grannländer som Belarus.

Att fossilberoende är en säkerhetsrisk står klart för de flesta EU-politiker nu. Men partiernas tänkande om EU:s klimat- och miljöpolitik behöver vara bredare än de viktiga översynerna av Fit for 55-paketet.

Sverige har till exempel nytta av en europeisk industripolitik som uppmuntrar innovation i stället för att främst skydda existerande produktion.

Riksdagsvalet handlar också om EU 

Det går inte att utesluta en finanskris under nästa mandatperiod. Hur vill partierna kalibrera svaren på EU-nivån i så fall? Återhämtningspaketet efter pandemin bidrog till grön och digital omställning, inklusive viktiga investeringar i länder som Lettland där förnybar energi och renoveringar av byggnader nu skapar jobb. 

Valet den 13 september är också ett EU-val. Ansvarsfulla politiker måste förbereda sig på en fortsatt turbulent tid. Vår säkerhet bygger på en positiv utveckling på platser som Daugavpils och på ett starkt EU med medborgarnas förtroende.