Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt
Utan rimliga villkor för landets rektorer riskerar många skolreformer att falla platt. Malmömoderaternas förslag riskerar bli ett slag i luften, då det stora problemet inte är att rektorer stannar för länge på sina poster utan tvärtom. I stället bör man kolla på lösningar som rektorsaspiranter.


Ola Mårtensson
Lärare, fristående krönikör AltingetI dagarna håller Sveriges Skolledarförbund och Svenska Mässan för 25:e gången Nordiska skolledarkongressen för att samtala, diskutera och sätta fokus på frågorna kring ledarskapet i skolorna. Bra det, för frågorna kring skolledarskapets betydelse och förutsättningar skyms ofta av mycket annat som antingen är mer säljbart till väljargrupper eller som uppfattas påverka fler. Men faktum är att utan rimliga villkor för skolledarskapet riskerar många andra skolreformer falla platt.
Nya skolförslag
Det märks att det är valår och att skolan engagerar. Bara i helgen levererades ett antal frågor på skolområdet, både nationellt och lokalt. Två exempel är Liberalernas förslag om fler spetsklasser i svensk grund- och gymnasieskola och Malmömoderaternas kommunpolitiska program inför valet som innehåller förslag om att rektorers förordnande ska vara tidsbegränsat så att kommunen lättare kan omplacera rektorer som inte levererar förväntade resultat.
Visst ska alla elever få utmaningar efter sin förmåga inom svensk skola och visst är det orimligt att rektorer som underpresterar sitter kvar på sina poster i all oändlighet. Men svensk skola har redan stora utmaningar med såväl utslagning som segregation och betygsinflation. Och vad gäller skolledare är det stora problemet inte att rektorer stannar för länge på sina poster utan tvärtom.
Hög omsättning av rektorer
Hösten 2020 presenterade Skolverket en PM i vilken de undersökt hur många rektorer som är kvar på sina tjänster efter ett, tre respektive fem år. Där visar det sig bland annat att av landets grundskolerektorer läsåret 2014/15 var sju av tio kvar på samma skolenhet efter ett år, efter tre läsår var knappt fyra av tio rektorer kvar på samma skolenhet och slutligen efter fem år var endast två av tio rektorer kvar på samma skolenhet. Nästan likadant såg det ut i gymnasieskolorna med kommunala huvudmän.
Trots att rektor ska vara skolans pedagogiska ledare faller många rektorer ner i administrations- och budgetfällorna.
Just denna fråga, om den stora omsättningen av rektorer lyfter Skolledarförbundet fram i sitt ”Valmanifest på turné” som förbundet lanserade för en tid sedan. Precis som att ofta förekommande lärarbyten gör elevers skolgång rörig och oförutsägbar, skapar hög omsättning av rektorer inte trygghet och stabilitet för elever eller skolpersonal.
Skolledaruppdraget är lika viktigt som brett och innebär ett stort ansvar för många anställda och ännu fler barn och ungdomar. Det tar tid att skapa förtroenden, bygga relationer och att etablera sig som chef för en sådan verksamhet. Skolledaryrket måste omgärdas av rimliga villkor. Givetvis är lönen en aspekt, men långtifrån den enda.
Möjlighet att anställa fler
Trots att rektor ska vara skolans pedagogiska ledare faller många rektorer ner i administrations- och budgetfällorna. De slimmade skolbudgetarna i de kommunala nedskärningarnas tidevarv tillåter inte tillräckligt med administratörer, ekonomer och andra stödresurser för rektorerna. Men det vore önskvärt om någon politisk kraft på allvar kunde verka för att möjliggöra detta i kommunerna så att rektorerna i högre grad kunde fokusera på kärnuppdraget – att vara pedagogiska ledare för skolorna.
Rektorsaspiranter
En hel del rektorer har det tufft i början av sin yrkeskarriär då många samtidigt som de är nya i yrket som skolledare parallellt genomför rektorsutbildningen. Kanske vore det en idé att tänka annorlunda om rektorsutbildningen och i högre grad möjliggöra för goda pedagoger att överväga rektorsutbildningen under sin tid som lärare på en skola, så att de sedan skulle kunna ta steget in på en rektorstjänst utan att samtidigt behöva läsa sin utbildning. Det kanske till och med går att utveckla några av karriärlärartjänsterna inom det befintliga systemet till att vara rektorsaspiranter?
Svensk skola behöver stabila och trygga rektorer som stannar kvar på skolorna och arbetar långsiktigt för att utveckla kvaliteten på utbildning och verksamhet. Det får man inte genom osäkra anställningar och orimliga arbetsvillkor.
Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- Vart tog lärarna vägen, Agenda?
- Dags att två lärarfack blir ett
- Lyft fram visionerna för svensk landsbygd
- Is i magen skulle gynna debatten
- Fokusera på skolans verkliga problem under valåret
- Hedersordförande med rätt att kritisera
- En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock
- Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna
- Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället
- Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker
- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt
- En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?
- En öppen process vore bra både för S och för politiken
- Svensk politik behöver ett reningsbad
- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen
- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin
- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik
- Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande
- Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället
- Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha
- Svårt för Sabuni att göra en Busch