Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

Alla har gått i skolan och därför har alla åsikter om vad som är bra och dåligt med den, vad som är en bra och dålig lärare och så vidare. Det gäller också skolmaten. Själv minns jag mattanten Elise som under min låg- och mellanstadietid på 80-talet knappast skulle kvala in som kund- och brukarvänlig. Hon gav rejäla slevar mat även om vi önskade mindre.

När maten väl låg på tallriken gick det inte att komma undan. Regeln var den att man, om man ville slänga en av de sju fiskbullarna, var tvungen att få det sanktionerat från lärarinnorna Eva eller Anna-Greta. Det var så det gick till då.

De positiva raderna

Men runtomkring i Sverige sitter nedskärningspolitiker och letar utrymmen för att göra besparingar.

Mattanten Elsie var skolad under en period då den fria skollunchen etablerades i Sverige. Inte förrän i början av 70-talet var den införd i hela landet. I våra grannländer Danmark och Norge är den ännu inte införd och det är i det perspektivet som det finns skäl att lyfta de positiva raderna i Hurdalsplattformen om införd skollunch. Som det är i dag är det lunchmackorna som gäller för eleverna i våra grannländers grundskolor. Och i ett land som Storbritannien är det endast de med föräldrar med sämst inkomster som får gratis skollunch medan de andra får betala.

2021 markerar vuxenvärlden i länder i vår närhet klasskillnaderna genom att barnen antingen ska ta mat med sig till skolan själv, eller att endast de fattigaste barnen får skolmaten gratis. Så cementeras skillnaderna och förs vidare till nya generationer. Det är ovärdigt och det är ohälsosamt. Dessa dåliga exempel får utgöra en påminnelse för oss om betydelsen av skolmaten, att det är viktigt att den tjänar sitt syfte och är gratis.

Ingen fredad zon

Ännu hörs inga krav på avskaffad avgiftsfri skollunch i grundskolan. Men runtomkring i Sverige sitter nedskärningspolitiker och letar utrymmen för att göra besparingar. Skolmaten är garanterat inte en fredad zon. Kan man dessutom kombinera minskade budgetutrymmen med politiska pekpinnar om mer så kallad klimatsmart mat lär dagarna med kött- och fiskrätter snart vara tämligen få.

Påverkar ordningen i klassrummet

Prio ett när det gäller skolmaten borde vara ett ge barnen och ungdomarna ett mål mat som de står sig på under skoldagen. De små barnen går ofta och äter tillsammans med sina lärare eller andra pedagoger. Men med ökad ålder följer större ansvar. När rätterna på matsedeln inte faller högstadieungdomarna på läppen ger de sig iväg till snabbköpet, korvmojen eller låter bli att äta något alls. Elever som har råd kan ersätta den vegetariska pirogen eller den stekta sillen med choklad och chips. Den som inte har pengar blir utan. Vad eleverna äter, eller inte äter, påverkar prestationer, humör och ordningen i klassrummen.

Ekonomin i förarsätet

Elevinflytande och medbestämmande poängteras ofta i svensk skola i dag. Men när inflytandet är förenat med kostnader, faller det platt. Då sätts ekonomin i förarsätet och inflytandet där bak. När det gäller något så viktigt som vad skoleleverna äter, borde inflytandet vara långt större än vad det är i dag. Låt inte barnen och ungdomarna enbart tycka till om matsedlarna i Sveriges grundskolor. Låt dem ges reella möjligheter att påverka vad som serveras, så att de verkligen äter maten och kan prestera och må bra under hela skoldagen.

Det skulle kosta alldeles för mycket, säger vän av kortsiktig budgetdisciplin.

Det gör sämre skolresultat och ohälsa också, svarar kamrat av långsiktiga och klassutjämnande perspektiv.