Krönika av 
Ola Mårtensson

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

Förhoppningsvis kommer inte valdebatten handla om symbolpolitiska diskussioner om mobiltelefonförbud, utan om skolans förutsättningar och om det skeva system som gör det möjligt för aktieägare att berika sig på barns och ungas utbildning. 

Ett reportage om Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan, tros ha påverkat Novus mätning. 
Ett reportage om Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan, tros ha påverkat Novus mätning.  Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Opinionsinstitutet Novus mätning för december, som publicerades i Luciaveckan, visade att sjukvården, lag och ordning, invandring och integration, skola och utbildning samt miljö och klimat toppar listan över väljarnas viktigaste politiska frågor. Att skola och utbildning står för den mest signifikativa ökningen mellan denna mätning och den förra (som gjordes i augusti i år) är positivt inför valåret.

Antiken räddades i kursplanerna

När skolorna nu öppnar efter jullovet återupptas arbetet med att implementera de reviderade kursplanerna i skolvardagen. De börjar gälla från och med kommande hösttermin. När Skolverkets förslag till reviderade kursplaner gick ut på remiss för ett par år sedan fick i synnerhet en förändring uppmärksamhet, den att stryka antiken i högstadiets historieundervisning. Efter påtryckningar från remissinstanser och andra engagerade skrotades förändringen och de flesta av övriga ändringar passerade utan någon större medial debatt.

Symbolpolitiska skoldebatter

Låt dessa bilder stanna kvar på näthinnorna för att påminna makthavare och opinionsbildare om det skeva system som gör det möjligt för aktieägare att berika sig på barns och ungas utbildning

Gissningsvis kommer detta inte alls att prägla skoldebatten under valåret. Däremot är risken stor att vi istället får se hur angelägna debatter offras på det symbolpolitiska altaret med sådant som de eviga diskussionerna om mobiltelefonförbud och skolavslutningar i kyrkan eller mindre genomtänkta förslag från kommunpolitiker och friskolepatroner som vill sätta sina skolor på kartan.

Låt oss hoppas att vi slipper sådant och att det offentliga samtalet om skolan istället handlar om vilka ekonomiska, pedagogiska och sociala förutsättningar som ska ges för att alla unga ska kunna rustas med kunskap och färdigheter.

Vilket samhälle skapar utbildningssystemet?

Debatten behöver också handla om vilket samhälle vi skapar med det utbildningssystem vi har. Jag är nog inte ensam om att ha förhoppningar om att följande områden ska komma att prägla den skolpolitiska debatten under valåret:

Många lärare vittnar om att arbetsuppgifterna kring själva undervisningen blir fler, att administrationen blir allt mer omfattande samtidigt som man får längre undervisningstid och mindre tid för förberedelser och planering. Dessutom ska individualiseringen av undervisningen med diverse anpassningar genomföras, matsalar vaktas, samtal med vårdnadshavare och myndigheter hållas och så vidare.

Detta är en ekvation som inte går ihop. Tiden är begränsad. Större möjligheter för lärare att fokusera på kunskap, planering och undervisning och fler möjligheter för elever med särskilda behov att träffa specialpedagoger och speciallärare vore väl inte en helt orimlig idé?

Fler vuxna i skolan

Barn och ungas psykiska hälsa blir sämre. Detta är något som givetvis inte endast har med skolan att göra utan är ett bredare problem i en tid som vår med skeva ideal, allt orimligare förväntningar och ökad konkurrens. Men det är i skolan alla dessa unga möts och det är här samhället kan göra viktiga insatser.

Alla i skolan måste givetvis arbeta hälsofrämjande men för att arbetet ska ge ett annat resultat än i dag krävs fler vuxna i och kring skolan. Fler fritidspedagoger, kuratorer, elevassistenter, socialpedagoger är väl heller ingen helt orimlig tanke?

Makarna Bergström blev symboler för skevt system

”Skolpolitiken har också ökat signifikant. Under denna mätperiod hade DN sitt reportage om Engelska skolans grundare och det har säkert påverkat detta”, konstaterar (pdf) Novus VD Torbjörn Sjöström apropå den ovan refererade mätningen.

Reportaget och bilderna på Barbara och Hans Bergström har på kort tid kommit att bli symboler för det svenska friskolesystemet.

Låt dessa bilder stanna kvar på näthinnorna för att påminna makthavare och opinionsbildare om det skeva system som gör det möjligt för aktieägare att berika sig på barns och ungas utbildning och ett system som dessutom spär på konkurrens bland unga människor och cementerar klasskillnader.

Debattera skolans verkliga problem

Intresset för skol- och utbildningsfrågorna har ökat och har potential att segla upp ännu högre i listan över vilka frågor som blir svenska väljares viktigaste under valåret. Låt debatten handla om skolans verkliga problem, om hur makthavarna kan skapa en bra utbildning för alla unga i vårt land och inte minst om vilket samhälle de vill skapa med det utbildningssystem de förespråkar.

Nämnda personer

Barbara Bergström

Grundare och delägare Internationella engelska skolan
Fil. kand i tyska, engelska och konstvetenskap (Stockholms uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget