Krönika av 
Ola Mårtensson

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Elever och lärare har gått på sommarlov men den skolpolitiska debatten har inte tagit ferie. Just nu är frågan om F-betygets vara eller icke vara den hetaste. Från skolministerns håll öppnas det för att avskaffa betyget medan Liberalerna är de ivrigaste F-kramarna. En medelväg vore rimligast.

Dagens skarpa E-gräns fäller många elever som är på rätt väg men inte når riktigt ända fram, skriver Ola Mårtensson.
Dagens skarpa E-gräns fäller många elever som är på rätt väg men inte når riktigt ända fram, skriver Ola Mårtensson. Foto: Pontus Lundahl/TT
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Omkring 15 procent av niondeklassarna i Sverige har inte godkända betyg i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det gör att dessa elever saknar behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Givetvis måste målet vara att elever ska nå godkända betyg och mer än så. Men samtidigt kan det inte vara acceptabelt att så många unga människor slås ut från utbildningssystemet efter årskurs nio och att många tonåringar lämnar skolan med grusat självförtroende. Lärandet tar olika lång tid för olika människor, det borde systemet ta större hänsyn till.

Kring denna problematik har nu den socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning som ska vara klar 2024. Det är bra. Men när skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) berättade om utredningen i Dagens Nyheter (18/6) öppnade hon dessvärre för att helt skrota det underkända F-betyget.

En sådan förändring skulle inte göra så att alla elever kommer in på precis den utbildning de önskar.

Liberala reaktioner

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Föga förvånande drogs gamla oneliners från Leijonborgs och Björklunds dagar fram i ljuset. De funkade ju förut när Liberalerna hade stort förtroende i skolfrågorna, så varför inte försöka igen?

”Socialdemokraterna vill tillbaka till flumskolan”, skrev Liberalernas partiledare Johan Pehrson och skolpolitiske talespersonen Fredrik Malm på debattplats i Expressen (20/6).

Visst finns det poänger i debattartikeln, sådant som handlar om vikten av tidiga insatser för elever med behov och skolans kunskapsfokus. Dock är det mesta retorisk skåpmat och när det kommer till artikelns huvudnummer, F-betygets vara eller icke vara, är Liberalerna låsta. Här vill de till varje pris försvara utsorteringsmekanismen i betygssystemet. Beklagligt, för här torde finnas utrymme för en medelväg.

Rimlig medelväg

Något tillspetsat skulle man kunna säga att det fram till denna vårtermins slut har varit elevernas sämsta prestationer som varit avgörande för vilket betyg de fått.

Från och med den 1 juli börjar nya regler gälla för bedömning och betygsättning i grundskolan. För betygen D-A blir inte betygsgränserna lika skarpa och lärarens uppgift blir att inte enbart strikt beakta betygskriterierna utan genomföra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevernas kunskaper.

Detta gäller alla betyg utom betyget E. För detta betyg krävs att eleven klarar samtliga betygskriterier. Det vore välgörande om samma regler som gäller för betygen D-A också fick vara gällande för E-betyget. Dagens skarpa E-gräns fäller många elever som är på rätt väg men inte når riktigt ända fram.

Som ett komplement till en mindre skarp E-gräns vore det önskvärt om elevernas meritvärde helt fick styra intagningen till gymnasiet och att den grundläggande behörigheten med godkända betyg i kärnämnen samt ytterligare fem ämnen slopades. En sådan förändring skulle inte göra så att alla elever kommer in på precis den utbildning de önskar, men de skulle komma in på någon och systemet skulle inte slå undan fötterna på dem.

Behörighet åt alla

Under det gamla relativa betygssystemets dagar gick det att få en etta i matematik men ändå söka in och få en plats i gymnasieskolan. Så borde det också vara i dag, för att minska utslagningen och stärka de ungas självförtroende. Låt meritvärdet styra intagningen till gymnasiet, gör E-gränsen mindre skarp, behåll F-betyget men avskaffa F-betygets funktion att förklara elever obehöriga till gymnasiet.

Fakta

Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Nämnda personer

Lina Axelsson Kihlblom

Tidigare skolminister (S)
Jur. kand (Uppsala uni.)

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, arbetsmarknads- och integrationsminister
Jur. kand (Uppsala uni., 1996)

Fredrik Malm

Riksdagsledamot (L), ordförande i utbildningsutskottet, andre vice partiordförande, skolpolitisk talesperson
Statskunskap, historia och nationalekonomi (Stockholms uni. och Uppsala uni. 1999)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget