Krönika av 
Ola Mårtensson

Betygsinflationen här för att stanna?

I somliga ämnen har andelen elever som fått högsta betyget (A) i slutbetyg i grundskolan ökat med mer än hundra procent på åtta år. Politiker som vill framstå som seriösa i skolpolitiken borde erkänna problemet med betygsinflation och föreslå en statlig utredning som ser över möjligheterna till ett förändrat betygssystem.

Höga betyg på en skola kan i sig vara en konkurrensfördel inför nästa årskull elever och så vidare. Det ser snyggt ut, även om det tummas på undervisningskvaliteten, skriver Ola Mårtensson.
Höga betyg på en skola kan i sig vara en konkurrensfördel inför nästa årskull elever och så vidare. Det ser snyggt ut, även om det tummas på undervisningskvaliteten, skriver Ola Mårtensson. Foto: Jessica Gow/TT
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För eleverna i årskurs 9 är betygen avgörande för vilka utbildningar de ska komma in på. Ett F (det underkända betyget) i ett av de tre kärnämnena diskar dig från gymnasiestudier. Du får läsa upp och komma igen. För elever som ligger i andra änden av betygsskalan är betygen helt avgörande för vilket program och skola de kommer in på. Med ökad valfrihet för enskilda och genom möjligheter för olika huvudmän att etablera sig på skolmarknaden är konkurrensen om eleverna stor.

Kraftig inflation

Ungefär samtidigt som många av Sveriges lärare våndades över vårterminens betygsättning presenterade Ämnesläraren (9/6) nämnda sammanställning gällande det högsta betyget (A). I ämnen där det ges möjlighet till subjektivitet i bedömningen är betygsinflationen högre än i exempelvis ett ämne som matematik. Mellan år 2013 och 2021 ökade andelen niondeklassare med högsta betyg i vissa av ämnena med över hundra procent.

Man behöver väl inte ens vara konspiratoriskt lagd för att tänka att inblandade parter är fullt nöjda med situationen.

Precis som Anna Sjögren, nationalekonom och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), lyfter fram i artikeln i Ämnesläraren är detta en mycket oroväckande utveckling som riskerar undergräva hela betygsystemet. Sjögren lyfter fram två avgörande bovar i dramat: betygssystemet i sig och de starka incitamenten att konkurrera om elever.

Betyg och konkurrens

Skolverket har arbetat fram fyra olika modeller som skulle kunna öka likvärdigheten i betygsättningen och undervisningsrådet vid verket, Jonas Sandqvist, önskar att det genomförs en statlig utredning kring detta. Kanske skulle någon av modellerna kunna avhjälpa en del av problemet med såväl likvärdighet som betygsinflation. Men från politiskt håll verkar intresset lysa med sin frånvaro.

Betygsinflationen förekommer på skolor oavsett huvudman, men friskolor är mer generösa med betygen, enligt Anna Sjögren. Skolor konkurrerar om barn och ungdomar. Höga betyg på en skola kan i sig vara en konkurrensfördel inför nästa årskull elever och så vidare. Det ser snyggt ut, även om det tummas på undervisningskvaliteten. Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.

Politiker blir nöjda när de ser ökande eller höga betygsresultat. Aktieägare och friskolepatroner trivs när konkurrensen om elever ökar. Man behöver väl inte ens vara konspiratoriskt lagd för att tänka att inblandade parter är fullt nöjda med situationen.

Utredning nödvändig

Ett enkelt löfte från politiker som vill framstå som seriösa i skolpolitiken vore att erkänna problemet med betygsinflation och föreslå att en statlig utredning genomförs för att undersöka möjligheterna till ett betygssystem som stärker likvärdigheten. Eventuellt skulle det kunna leda fram till något bra på sikt.

Men så länge man inte åtgärdar det andra problemet – den ökande konkurrensen om barn och ungdomar – lär betygsinflationen fortsätta.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget