Krönika av 
Ola Mårtensson

Finansministern är ingen modern Robin Hood

Diskussionen som handlat om att regeringen satsar en stor del av reformutrymmet på nya jobbskatteavdrag och en pausad höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt borde i stället ha handlat om satsningar på välfärden, en hårdare beskattning av de högsta inkomsterna och största förmögenheterna. Det skriver Ola Mårtensson.

Som vanligt är det rädslan för att förlora medelklassväljarna som hindrar moderater och socialdemokrater att stå för tydliga alternativ i frågan om klassklyftorna, skatterna och fördelningspolitiken, skriver Ola Mårtensson. 
Som vanligt är det rädslan för att förlora medelklassväljarna som hindrar moderater och socialdemokrater att stå för tydliga alternativ i frågan om klassklyftorna, skatterna och fördelningspolitiken, skriver Ola Mårtensson. Foto: TT/Privat/Montage
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Temat för ekonomijournalisten Andreas Cervenkas sommarprat var de växande ekonomiska klyftorna i vårt land, det faktum att våra rikare blir allt rikare och hur detta påverkar vårt samhälle. När Sveriges Radio summerade sommarens lyssnande av Sommar i P1 låg Cervenkas program bland de mest lyssnade.

Förhoppningsvis säger intresset för hans program något om behovet av en bredare debatt om de ekonomiska klyftorna. Det är en debatt som borde vara mer intensiv än någonsin.

Rädslan för medelklassväljarna

Som vanligt är det rädslan för att förlora medelklassväljarna som hindrar moderater och socialdemokrater att stå för tydliga alternativ i frågan om klassklyftorna, skatterna och fördelningspolitiken. Socialdemokraterna är rädda för att förlora väljare om de plockar fram skattehöjarplakaten och Moderaterna är lika byxis för att framstå som de allra mest välbärgades röst. På samma gång gör partierna sina kärnväljare besvikna, troligen endast lagom besvikna så att de åter sällar sig till den väljarskaran när det väl är dags att avlägga rösterna i valet 2026.

Regeringen meddelade ena dagen att de pausar den automatiska höjningen av brytpunkt för statlig inkomstskatt för att minuten efteråt ådra sig kritik från den mörkblå skattesänkarbänken om att regeringen fegar ur när det gäller skattesänkningar.

Ängsligheten har framstått med all önskvärd tydlighet under de senaste dagarna. Regeringen meddelade ena dagen att man pausar den automatiska höjningen av brytpunkt för statlig inkomstskatt för att minuten efteråt ådra sig kritik från den mörkblå skattesänkarbänken om att regeringen fegar ur när det gäller skattesänkningar.

När regeringen dagen därpå presenterade ett nytt jobbskatteavdrag anklagade samma skattesänkargäng regeringen för att driva sossepolitik. Och nog har de mörkblå skattesänkarna rätt. För Socialdemokraternas Mikael Damberg verkade köpa finansminister Elisabeth Svantessons förslag utan några större invändningar. ”Bra att regeringen ger oss rätt”, sade Damberg till TV4 samma dag.

Finansministern är ingen modern Robin Hood

Ställer man den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt mot jobbskatteavdrag med fokus på låg- och medelinkomsttagare så må valet vara enkelt. Men samtidigt ska vi vara på det klara med att finansministern ingalunda förvandlats till någon 20-talets Robin Hood i och med detta. Redan nästa år lär brytpunktspausen vara över och de med högst inkomster åter få rejäla skattesänkningar.

Kritiken av regeringens aviserade jobbskatteavdrag står inte helt oväntat vänsterns Ali Esbati för som i Göteborgs-Posten (4/9) helt riktigt ställer reformen mot alla de neddragningar i välfärden som står på tur runt om i den ekonomiska krisens Sverige.

Det är precis den diskussionen som måste föras på bredare front, inte minst inom socialdemokratin. Vad är det för samhälle vi får när resurser för att bibehålla eller stärka välfärden i stället går till skattesänkningar. Är det verkligen fler jobbskatteavdrag svenska folket vill ha när polisen, fängelserna, försvaret, skolorna och sjukvården krisar?

Kanske är det befängt

Åter till Cervenka. I sitt program tog han upp att Sverige är ett av de länder som per capita har flest dollarmiljardärer samtidigt som väldigt många har det ytterst knapert. Ingen, allra minst medelklassen, tjänar i längden på ett uppdelat och ekonomiskt segregerat samhälle.

Kanske är det befängt att tro att höstens politiska debatter skulle kunna handla om solidarisk fördelningspolitik, satsningar på välfärden och skattehöjningar för människor med de högsta inkomsterna och de största förmögenheterna. Men hoppas kan man ju.

Fakta

Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Sjung för studenternas valfrihetsfrossa

- Gärna gårdsförsäljning, men inte utan Systembolaget

- Lokförarnas strejk visar att det folkliga stödet är stort

- År 2023 är landets liberaler både få och kluvna

- Böcker eller digitalisering borde inte vara en vattendelare

- Tveksamt om läslistan blir kanon

- Kungen är mer än en pappa

- En skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet

- Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet

- Kommer Kristersson förstatliga skolan?

- En valrörelse utan visioner och avgörande sakfrågor

”Övriga partier” – morgondagens makthavare?

Det är dags att slopa lovskolan

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Nämnda personer

Elisabeth Svantesson

Finansminister (M), förste vice partiordförande
Ekonomie licentiat (Örebro uni., 2006)

Mikael Damberg

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i finansutskottet
Förvaltningslinjen (Stockholms uni., 2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024