Låt allmänläkare behålla mer av lönen

Isac Riddarsparre
ST-läkare och medarbetare Tankesmedjan Synaps
Sverige har en allmänläkarbrist, som ger dålig tillgänglighet i primärvården. Räknat på heltidstjänster har varje allmänläkare omkring 1 750 listade patienter, en bra bit över Socialstyrelsens mål om 1 100. Bortåt 60 procent av allmänläkarna jobbar deltid, för att orka med. Fler skulle behöva jobba heltid. Arbetsmiljön kan förstås inte förbättras från en dag till en annan. Men en skattesänkning skulle snabbt kunna locka fler till heltidstjänst.
Staten straffar höginkomsttagare
Allmänläkare är höginkomsttagare. Nya specialister i allmänmedicin börjar närma sig lönenivåer på 90–100 000 kronor i månaden. Sverige har extrema marginalskatter på höga inkomster. Med allt högre skattenivåer straffar staten den som vill arbeta heltid. Det är mer effektivt att acceptera en något lägre lön med lägre skatt och mer fritid, än en högre lön med högre skattetryck och mindre fritid. Givetvis måste det löna sig att jobba 100 procent.
Hyrläkarnas existens pekar på att högre ersättning kan räcka för att locka fram mer produktion. Stafettläkare med egna bolag kan nå bruttolöner på uppemot 170 000 kronor. Inte undra på att vissa regioner har svårt att göra sig av med hyrläkarberoendet. Regionerna ger för dåliga löner relativt arbetsvillkoren, särskilt på landsbygden. Med en lägre skatt på höga inkomster hade fler accepterat fast anställning även i glesbygd.
Bekvämare att vara allmänläkare i storstan
Utanför städerna är ansvaret större och utgifterna fler. Kollektivtrafik är inte ett alternativ, för att pendla behövs en bil. En familj bestående av två läkare med olika arbetsplatser behöver kanske två bilar. Ja, två läkare drar in mycket pengar. Samtidigt är det inte hur mycket pengar som helst efter skatt. Bekvämare tjänster i storstäderna, där patienterna är friskare och avstånden kortare, lockar också. Staten skulle kunna göra ekvationen mer fördelaktig för den som vill hjälpa till på någon av landsbygdens många underbemannade vårdcentraler.
Om fler jobbar heltid innebär det nämligen färre patienter per läkare, vilket förbättrar arbetsförhållandena
Borde regionerna alltså strunta i att förbättra arbetsvillkoren? Nej, självklart inte. Sverige har en pågående arbetsmiljökris inom primärvården. Regionerna har ett stort arbete framför sig i att minska den administrativa belastningen och göra allmänläkaryrket mindre stressigt, men problemen har varit kända länge nu. Någon lösning kommer inte trollas fram de närmsta åren. I brist på initiativ från regionernas sida kan staten gå fram med en åtgärd som gör skillnad för Sveriges patienter – och läkare.
Sänk den statliga inkomstskatten
Om fler jobbar heltid innebär det nämligen färre patienter per läkare, vilket förbättrar arbetsförhållandena. Hade hela allmänläkarkåren gått upp i heltidstjänst hade vi varit bra mycket närmare 1 100 listade per läkare.
I första hand borde antingen den nuvarande eller nästa regering genomföra en generell sänkning av den statliga inkomstskatten. I andra hand kan en riktad skattesänkning för heltidsarbetande allmänläkare vara ett alternativ.
Vissa kanske tycker att landets allmänläkare borde vara mer osjälviska. Bruttolönen är trots allt över genomsnittet. Läkarutbildningen bekostades av det allmänna. Men pliktkänsla kommer inte att bemanna vårdcentralerna. Precis som alla andra yrken i landet förväntar sig läkare en skälig ersättning.















