Prenumerera
Annons
Krönika av 
Ola Mårtensson

Sostalgi och otydlighet vinner inte nästa val

Även om partiprogrammets uppgift inte är att leverera detaljerade och helt utarbetade politiska förslag, hade det varit önskvärt om en del av de sakpolitiska utgångspunkterna hade konkretiserats något mer. Det gäller för utbildningspolitiken såväl som för andra politiska områden, skriver Ola Mårtensson.
Även om partiprogrammets uppgift inte är att leverera detaljerade och helt utarbetade politiska förslag, hade det varit önskvärt om en del av de sakpolitiska utgångspunkterna hade konkretiserats något mer. Det gäller för utbildningspolitiken såväl som för andra politiska områden, skriver Ola Mårtensson.Foto: Privat/Jakob Åkersten Brodén/TT/Montage
27 november 2024 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Att gå in i valrörelsen 2026 utan att stora förändringar i den socialdemokratiska strategin och politiken lär leda till ytterligare ett valnederlag. Det går inte att fortsätta surfa på en påstått framgångsrik Magdavåg längre. När vi nyligen fick se Kamala Harris bli besegrad av Donald Trump verkar en av de etablerade förklaringarna till Trumps seger vara att han till skillnad från Harris kunde leverera politik.

Utkastet till partiprogram osar socialdemokratisk nostalgi. Programmakarna ägnar en del tecken åt att beskriva arbetarrörelsens stora segrar och historiska uppdrag. Konstigt nog lyser utbildningspolitiken med sin frånvaro genom dessa sidor. Där kan socialdemokratin slå sig för bröstet, inte minst med anledning av de reformer som genomfördes under efterkrigstidens första decennier som till exempel att öppna upp den högre utbildningen för vanligt folk och deras barn.

Utkastet till partiprogram osar socialdemokratisk nostalgi

I samhällsanalysen behandlas också utmaningar och problem i vår tid. Många av dessa har socialdemokratin själv, tillsammans med andra, varit med att snickra ihop. Ser vi till utbildningspolitiken lyfter programmakarna fram sådant som effekterna av marknadiseringen av skolan och skolans misslyckande med det kompensatoriska uppdraget. Det är bra att sådant lyfts fram. Men problemet är att Socialdemokraterna suttit vid ministertaburetterna under åtskilliga år de två senaste decennierna och den negativa utvecklingen som beskrivs pågick även då. Här krävs ett stort arbete för att få människor att tro att det ska bli annorlunda nästa gång.

Det är för otydligt

Det går givetvis att kritisera utkastet till partiprogram för att vara diffust och sakna konkretion i de politiska förslagen. Men så är det med de flesta partiprogram. Samtidigt innebär det en uppenbar risk med skrivningar som är så allmänt hållna att nästan alla, från vänster till höger, kan acceptera dem. Då fyller de liksom inte någon funktion. Låt mig ge några exempel som finns i utbildningsavsnittet: Rättvist betygssystem, studiero och trygghet och högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor. Vem backar inte upp sådant? Och vi lär knappast få se några valaffischer med budskap om motsatsen från det andra politiska lägret; ett orättvist betygssystem, studiestök och otrygghet i skolorna eller lågkvalitativ undervisning. 

I förslagslådan finns också förbättrade villkor för Sveriges lärare, att alla barn oavsett funktionsnedsättning ges möjlighet att nå målen med sin utbildning och bättre förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift. Den kanske mest välkomna åsikten i partiprogrammets utbildningsdel är avskaffande av marknadsskolan. Osedvanligt radikalt för att komma från S, kan man tycka. Men vad betyder det? Både sådana som undertecknad som önskar en statlig enhetsskola utan privata alternativ och sådana som bara vill förhindra friskolor att ta ut vinst kan lockas av budskapet. Det är helt enkelt för otydligt.

Även om partiprogrammets uppgift inte är att leverera detaljerade och helt utarbetade politiska förslag, hade det varit önskvärt om en del av de sakpolitiska utgångspunkterna hade konkretiserats något mer. Det gäller för utbildningspolitiken såväl som för andra politiska områden. 

Mindre nostalgi och mer reformidéer

I Tyskland finns ett etablerat begrepp för en nostalgisk känsla för DDR, ostalgi. När de socialdemokratiska partimedlemmarna nu ska diskutera utkastet till partiprogram inför sin kongress får man hoppas att den nostalgiska känslan får mindre utrymme och konkreta radikala reformidéer för framtiden får mer. Sostalgi och otydlighet vinner inte nästa val.

Fakta

Ola Mårtensson är gymnasielärare i historia och svenska och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Svantessons skattesänkningar borde satsats på skola, fritids och praktikplatser

- Det behövs unga som är bra på att ha tråkigt

- Låt inte det unika röda bli urblekt rosa, Vänsterpartiet

- Abdikationer kan vara bra för kungahusen

- Det tuffa samhällsklimatet svingar sin piska mot dagens unga

- När regeringen slaktar folkbildningen så slocknar skyltarna i hjärtlandet

- Finansministern är ingen modern Robin Hood

- Sjung för studenternas valfrihetsfrossa

- Gärna gårdsförsäljning, men inte utan Systembolaget

- Lokförarnas strejk visar att det folkliga stödet är stort

- År 2023 är landets liberaler både få och kluvna

- Böcker eller digitalisering borde inte vara en vattendelare

- Tveksamt om läslistan blir kanon

- Kungen är mer än en pappa

- En skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet

- Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet

- Kommer Kristersson förstatliga skolan?

- En valrörelse utan visioner och avgörande sakfrågor

”Övriga partier” – morgondagens makthavare?

Det är dags att slopa lovskolan

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026