Krönika av 
Ola Mårtensson

Tveksamt om läslistan blir kanon

Å ena sidan strävar regeringen efter att fler ska välja läraryrket, att läraryrket ska bli mer attraktivt. Å den andra vill regeringen detaljstyra oss lärare. Det är en omöjlig ekvation, skriver Ola Mårtensson.

Ondskan, en av de mest lästa böckerna i skolan de senaste 30 åren. På bild: Andreas Wilson (t.v) och Jan Guillou (t.h) Båda har på ett eller annat sätt spelat internatskoleeleven Erik Ponti.
Ondskan, en av de mest lästa böckerna i skolan de senaste 30 åren. På bild: Andreas Wilson (t.v) och Jan Guillou (t.h) Båda har på ett eller annat sätt spelat internatskoleeleven Erik Ponti.Foto: Henrik Montgomery/TT/Privat/Montage
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I Danmark infördes en litteraturkanon i danskundervisningen 2004, snart kanske också Sveriges svensklärare får en läslista som ska förmedlas till eleverna. Åtminstone är det så trepartiregeringen och Sverigedemokraterna önskar att få till det framgent.

Den tidigare statsministern Fogh Rasmussens borgerliga regering mötte ett visst motstånd när denna kanon skulle införas på andra sidan sundet. Nu har den 18 år på nacken och fortfarande är litteraturlistan omdiskuterad, bland annat för att endast en av de fjorton författarna på denna lista är kvinna.

Viktig debatt om litteratur

Diskussionen om en eventuell litteraturkanon eller läslista i de svenska skolorna återkommer med jämna och ojämna mellanrum. Att debatten om en eventuell kanon pågår är i grund och botten bra och välgörande för det allmänna litteratursamtalet i stort. Från att diskutera principerna om kanon eller ej, är steget inte långt till att debattera vilka författare och verk som borde ingå om nu en sådan kanon eller läslista skulle införas.

Till att börja med, och detta torde de allra flesta vara överens om: Barns och ungdomars läsförmåga är avgörande för huruvida de ska lyckas att ta sig igenom skolan, ta sig vidare till högre utbildning eller jobb.

En grundförutsättning för att klara livet i allmänhet och skolan i synnerhet är att kunna läsa och förstå vad man läser. 

En grundförutsättning för att klara livet i allmänhet och skolan i synnerhet är att kunna läsa och förstå vad man läser. I detta har skönlitteraturen en mycket central roll som dörröppnare till nya världar, känslor och perspektiv. Unik är dessutom skönlitteraturen som fantasins frigörare och många av oss har formats emotionellt och etiskt av skönlitteratur från barnaåren och uppåt. I detta är skolans läs- och litteraturundervisning viktig - inte minst sett utifrån skolans kompensatoriska uppdrag.

Stöd eller styrning

Regeringens och Sverigedemokraternas idé om en läslista för skolorna finns med som en punkt i deras gemensamma Tidöavtal. Så här skriver partierna:

”Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet. Läslistorna ska tas fram av en fristående expertgrupp med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens.”

Visst finns det en del intressant tankegods bakom en läslista eller kanon för svensk skola. I ett allt mer heterogent samhälle där människors media- och kulturvanor skiljer sig mer åt än någonsin, där människor har sina rötter från fler länder än någonsin och där klasskillnaderna är stora och ökande, kan det vara värdefullt att bygga gemensamma referensramar.

Enligt Tidöavtalet ska denna läslista vara ett stöd för oss lärare. Men jag antar att läslistan tas fram med intentionen att den ska användas och i någon mån vara normerande. I så fall är risken stor att denna lista kommer att kringskära lärarnas möjlighet och frihet att forma sin undervisning. Dessutom riskerar en nationellt fastslagen läslista bli ett trubbigt verktyg för att uppmuntra och möta elevernas intresse för skönlitteratur.

Redan en kanon?

Frågan är dock om vi inte redan nu har en kanon som är till stöd för oss lärare, även utan den läslista som Tidöavtalet vurmar för. Denna kanon är friare och är varken tryckt eller uttalad på det sätt som regeringen och SD tänker sig. Det är en kanon som utbildade människor tagit till sig genom sin akademiska utbildning i litteraturvetenskap men som också ständigt uppdateras och kompletteras av ny och aktuell litteratur som väljs ut av professionen, det vill säga utbildade lärare.

Å ena sidan strävar regeringen efter att fler ska välja läraryrket, att läraryrket ska bli mer attraktivt. Å den andra vill regeringen detaljstyra oss lärare. Det är en omöjlig ekvation.

Fakta

Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Kungen är mer än en pappa

- En skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet

- Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet

- Kommer Kristersson förstatliga skolan?

- En valrörelse utan visioner och avgörande sakfrågor

”Övriga partier” – morgondagens makthavare?

Det är dags att slopa lovskolan

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Nämnda personer

Ola Mårtensson

Lärare, fristående krönikör Altinget
Gymnasie- och högstadielärare i svenska och historia

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00