Krönika av 
Ola Mårtensson

Kommer Kristerssonregeringen förstatliga skolan?

Reglerade klasstorlekar och undervisningstid samt konkurrenskraftiga löner vore givetvis rimligt. Men det krävs också en mer genomgripande förändring för ökad likvärdighet i svensk skola och likvärdig finansiering, skriver Ola Mårtensson.

Målet om en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar är helt central för vårt land. Blir skillnaderna för stora ger det resultat i sämre kunskaper, lägre betyg, ökad utslagning, ökad segregation och ett ännu mer splittrat samhälle, skriver Ola Mårtensson.
Målet om en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar är helt central för vårt land. Blir skillnaderna för stora ger det resultat i sämre kunskaper, lägre betyg, ökad utslagning, ökad segregation och ett ännu mer splittrat samhälle, skriver Ola Mårtensson. Foto: Pontus Lundahl/TT/Privat
Ola Mårtensson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under förra månaden stängdes två grundskolor i Kiruna under några dagar. Orsaken till stängningarna var brister i arbetsmiljön förorsakad av personalbrist i allmänhet och brist på behörig personal i synnerhet. Detta är en helt orimlig verklighet.

Dessvärre spelade utbildningsfrågorna en perifer roll i årets valrörelse. Fanns de med på någon agenda gällde oftast frågan marknadsskolan, eller vinstdrivande friskolor som andra hellre benämner politikområdet. Frågan om marknadsskolans vara eller icke vara är givetvis mycket viktig, det tycker såväl förespråkare som motståndare, men det är långtifrån den enda utbildningsrelaterade frågan som borde ha fått plats i valrörelsen.

Visst vore det en välgärning för lärarna, för likvärdigheten i svensk skola och framförallt för Sveriges elever

Bredda skoldebatten

Läraryrkets förutsättningar och attraktivitet borde exempelvis ha fått ta större utrymme. Dessa spörsmål handlar såklart om lärarna men framförallt handlar de om eleverna och deras framtid och om vilket Sverige vi vill ha.

Målet om en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar är helt central för vårt land. Blir skillnaderna för stora ger det resultat i sämre kunskaper, lägre betyg, ökad utslagning, ökad segregation och ett ännu mer splittrat samhälle.

Fler behöriga behövs

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand konstaterade i en artikel i Läraren (29/9): ”bland de skolor som har lägst behörighet så återfinns glesbygdsskolor. Det finns också en överrepresentation av fristående skolor, av skolor med barn med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsbakgrund samt skolor som ligger långt från lärosäten med lärarutbildningar.” För att tala klarspråk: många av de elever som är i störst behov av behöriga och utbildade lärare får det i lägre grad än andra. God utbildning har blivit en klassfråga och en fråga om var man bor.

Nu varnar dessutom lärarfacken för att det i runda slängar finns ytterligare 200 skolor runt om i landet som ligger i farozonen för att drabbas av stängningar, precis som skolorna i Kiruna. Och ännu fler lär det bli om några år när lärarbristen blir än mer omfattande efter stora pensionsavgångar.

Ökad likvärdighet

Så kan det inte fortsätta. Vad göra? Någon quick fix finns inte. Reglerade klasstorlekar och undervisningstid samt konkurrenskraftiga löner vore givetvis rimligt. Men det krävs också en mer genomgripande förändring för ökad likvärdighet i svensk skola och likvärdig finansiering.

Ännu är det osäkert hur den Kristerssonska ministären kommer att se ut. Men av allt att döma kommer de fyra partierna på hans sida i politiken antingen sitta i regeringen eller agera som nära allierade samarbetspartier. Noteras bör således att två av regeringsunderlagets partier (som tillsammans är större än de andra två partierna), Sverigedemokraterna och Liberalerna vill se ett statligt huvudmannaskap över skolan. Tillsammans med Vänsterpartiet, som också vill detsamma, samlar partierna dock inte någon majoritet.

Statligt huvudmannaskap

Däremot verkar de flesta politiska frågor vara uppe för kohandel och positionsförflyttningar inom högern, och visst vore det en välgärning för lärarna, för likvärdigheten i svensk skola och framförallt för Sveriges elever om Sverigedemokraterna och Liberalerna lyckades övertala sina samarbetspartners om det kloka i ett statligt huvudmannaskap för skolan.

Fakta

Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- En valrörelse utan visioner och avgörande sakfrågor

”Övriga partier” – morgondagens makthavare?

Det är dags att slopa lovskolan

Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen

Betygsinflationen här för att stanna?

Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare

- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens

När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt

Kris i mittens rike

Vart tog lärarna vägen, Agenda?

Dags att två lärarfack blir ett

Lyft fram visionerna för svensk landsbygd

Is i magen skulle gynna debatten

Fokusera på skolans verkliga problem under valåret

- Hedersordförande med rätt att kritisera

En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock

Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna

Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället

Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker

- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?

Kyrkovalet är politiskt

En öppen process vore bra både för S och för politiken

- Svensk politik behöver ett reningsbad

- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen

- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin

- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik

Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande

Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället

Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha 

Svårt för Sabuni att göra en Busch

Livskraftig landsbygd kräver förändring

Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget 

Nämnda personer

Ola Mårtensson

Lärare, fristående krönikör Altinget
Gymnasie- och högstadielärare i svenska och historia

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande Lärarförbundet
Lärare (Umeå uni. 1996)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget