Krönika av 
Paula Bieler Eriksson

Skadeståndsskulderna läggs på hög

I många fall är det orimligt svårt för brottsoffer att få ut sina skadestånd. Är det verkligen rimligt att offer, och potentiella offer, genom sina premieavgifter i vissa fall betalar sina egna skadestånd? Det skriver Paula Bieler.

Frågan finns med, i begränsad form i Tidöavtalet, men givet den ekonomiska situationen och hanteringen av många andra ingående punkter, såväl som vallöften, är det nog en inte alltför vågad gissning att det kan dröja. På brottsoffrens bekostnad.
Frågan finns med, i begränsad form i Tidöavtalet, men givet den ekonomiska situationen och hanteringen av många andra ingående punkter, såväl som vallöften, är det nog en inte alltför vågad gissning att det kan dröja. På brottsoffrens bekostnad. Foto: Tim Aro/TT/Privat/Montage
Paula Bieler Eriksson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

 

Jag minns inte exakt när jag först fick veta att många brottsoffer har svårt att få ut de skadestånd en domstol gett dem rätt till, men jag vet att det var många år sedan. Frågan har återkommande dykt upp i motioner och politiska debatter, många har drivit på för ändringar. En del saker har genomförts, så sent som i somras infördes till exempel en ordning som slår fast att skadestånd ska prioriteras om gärningsmannen har en pågående löneutmätning, men mycket finns kvar att göra.

Att det ska vara upp till brottsoffer och deras eventuella försäkringar att ordna med skadestånd, snarare än gärningsmän och rättssamhället, har kritiserats under lång tid. 

För några veckor sedan fick jag kännedom om ett av många sätt som nuvarande lagstiftning och praxis tyvärr brister. Frågan aktualiserades av ett samboförhållandes uppbrott, där den ena parten vägrat acceptera den andras beslut och det hela slutat i en våldtäkt.

Tack och lov lyckades just detta fall leda till fällande dom, gärningsmannen är för närvarande fängslad och offret har fått skadestånd utdömt samt kontaktförbud upprättat. På pappret ser det således bra ut. Verkligheten ser annorlunda ut.

Skadeståndsskulderna läggs på hög

Gärningsmannen har nämligen haft problem med att göra rätt för sig tidigare. Sedan ett par år tillbaka har han en pågående skuldsanering, och eftersom skadeståndet är nyare än så kan inte kronofogden göra något, trots ändringen om prioriteringsordning. Skulden läggs istället på hög och avvaktar nuvarande sanerings avslut. Där samsas den för övrigt med andra prioriterade skulder, såsom underhåll till en tidigare partner. Lagen om skuldsanering tycks bygga på perspektivet att den som beviljar krediter till någon redan kraftigt skuldsatt får skylla sig själv, utan en tanke på att skulder kan uppkomma på andra sätt.

Utsikterna att få ut skadeståndet via Kronofogden – den normala första instansen – är således små. Nästa steg för offret är, kanske något förvånande, att vända sig till sitt privata försäkringsbolag. Ordningen i Sverige är nämligen sådan att om gärningsmannen av någon anledning inte betalar skadestånd till sitt offer ska försäkringar prövas innan staten eventuellt går in och ersätter.

I aktuellt fall kompliceras det hela tydligen av att gärningsman och offer tidigare levt tillsammans – försäkringsbolaget har ännu inte bestämt om det då kan räknas som ett överfall. Och under tiden kan offret inte vända sig till Brottsoffermyndigheten, som är sista instans.

Kritiken har funnits länge

Att det ska vara upp till brottsoffer och deras eventuella försäkringar att ordna med skadestånd, snarare än gärningsmän och rättssamhället, har kritiserats under lång tid. Det är inte utan att man undrar varför vi alls ska ha en rättslig påföljd i form av skadestånd. Eller om det verkligen är rimligt att offer, och potentiella offer, genom sina premieavgifter betalar sina egna skadestånd.

Flera partier har förespråkat ett system där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer för att sedan kräva in motsvarande summa från gärningsmän. Det har tidigare avslagits dels av budgetskäl, dels med hänvisning till en förmodad risk att överfallsersättningar helt skulle plockas bort från försäkringar, vilket då skulle drabba de brottsoffer som inte lyckas få upprättelse i domstol. Sedan våren 2021 finns dock riksdagsbeslut om att en sådan ordning ska utredas, men den förra regeringen hann aldrig påbörja processen och den nytillträdda regeringen verkar ännu inte ha tagit tag i frågan.

Frågan finns med i begränsad form i Tidöavtalet, men givet den ekonomiska situationen och hanteringen av många andra ingående punkter, såväl som vallöften, är det nog en inte alltför vågad gissning att det kan dröja. På brottsoffrens bekostnad.

Fakta

Paula Bieler Eriksson är tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, men har nu lämnat politiken och läser dietistprogrammet. 

Tidigare krönikor:

- Det är bra att återvändande lyfts fram i biståndspolitiken

- Mitt personkryss försvann i valet

- Faktisk politik syns för lite i valrörelsen

Politikernas ideologiska kompass i kriser är mer intressant än kronor och straffsatser

Ställ dig frågan: ”Hur har det parti jag röstade på sist presterat?”

Mobilisera för din egen politik – inte mot någon annans

Förslaget om förskolan monterar ned föräldrars möjligheter att välja själv

Våldsmonopolet måste säkras

- Vi borde se totalförsvarsplikten på samma sätt som vi ser på skolplikten 

Så här bör Sverige hantera mottagandet av flyende från Ukraina

- Reformera valsystemet och ge mer makt åt enskilda ledamöter

Jag är glad att Spotify valde Joe Rogan

Bristande insyn när riksdagsledamöter aldrig är personligt ansvariga för sin röst

En öppet subjektiv journalistik präglad av mångfald vore befriande

Till politikerna inför valåret: Fokusera på era frågor – inte på motståndaren

Återvandringsmiljarden handlar om de personer som blivit av med sitt hem

Därför måste vi även lyfta kvinnors våld mot män

Andersson vill ha socialistisk kontroll över välfärden – inte demokratisk

- Moderaterna spelar S i händerna

När censuren kommer från medborgarna själva

- Märkliga "liberala" argument mot familjeveckan 

- Valet att vaccinera sig måste få ligga hos den enskilde 

- Politikernas ovana att överdriva skadar förtroendet för politiken

I riksdagen kan väl ingen annan ha något vettigt att tillföra?

- Det borde vara svårare att regera

Nej, riksdagen leker inte alls regering

Sorgligt när vården motarbetar snarare än främjar amning

- Tänk om upphovsrätten hade tillgänglighet i fokus

Lättnader i migrationspolitiken är inte längre nyckeln till Rosenbad

Utmärkt om fokus på slöseri ökar politikers sparsamhet 

- Varför ska EU få skuldsätta mina barn?  

- Pandemin har visat hur livspusslet kan bli enklare

- Trist när hemkunskapen hamnar i skymundan i skoldebatten


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget