Krönika av 
Paula Bieler Eriksson

Politikernas ideologiska kompass i kriser är mer intressant än kronor och straffsatser

Under valrörelsen 2018 ställdes till exempel inga frågor om hur partierna skulle agera i händelse av en pandemi eller en rysk invasion av Ukraina, men just detta har ju de folkvalda fått hantera. I stället för kronor och straffsatser i valrörelsen, vill jag höra om politikernas ideologiska kompass i kriser.

I stället för att jaga snabba och enkla svar på enskilda frågor skulle jag vilja höra djuplodande intervjuer om resonemang och utgångspunkter när politiska förslag tas fram, skriver krönikören.
I stället för att jaga snabba och enkla svar på enskilda frågor skulle jag vilja höra djuplodande intervjuer om resonemang och utgångspunkter när politiska förslag tas fram, skriver krönikören. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Paula Bieler Eriksson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Som många andra politiskt intresserade tog jag mig förra veckan tid att lyssna på P1:s utfrågning av Magdalena Andersson. På det stora hela var det ungefär som väntat – Andersson undvek vant att ge definitiva svar och försökte få in sina talepunkter i var och varannan mening – men en bit in i intervjun gav hon också en befriande kommentar till just bristen på svar och löften: ”Jag kommer att få tusen frågor under den här valrörelsen på ’kan jag lova det, kan jag lova det’ […] om jag börjar ställa ut massa röda linjer riskerar jag att skapa ytterligare låsningar.”

Och visst har hon en poäng. Så som det parlamentariska läget ser ut, och med all sannolikhet kommer se ut efter valet, kommer inget parti få egen majoritet utan alla kommer behöva kompromissa med andra. Kanske är det då bättre att över huvud taget inte formulera sin politik i form av löften.

Hur förslag omsätts i praktik

En mindre uppenbar poäng, men minst lika viktig, är dock den om hur låsningarna riskerar att pressas fram – genom frågor som ställs, i första hand från media. Statsministern själv påpekade förstås att flertalet av alla frågor är ytterst relevanta, men precis som hon var inne på kanske utformningen och framför allt inramningen av både frågor och svar behöver nyanseras. Det fokus och de formuleringar som väljs ut av journalister påverkar i hög utsträckning väljarnas bild av dels partiernas ståndpunkter, dels hur politiska förslag omsätts i praktik.

Vi lyfte allt från oproportionerligt skandalfokus till förenklade beskrivningar av hur beslut tar form och fattas.

Strax före sommaren var jag en av tre inbjudna gäster till Publicistklubbens sista PK-debatt, de övriga var moderaten Hanif Bali och tidigare centertoppen Fredrick Federley. Ämnet för dagen var den journalistiska bevakningen av politik i allmänhet, valrörelser i synnerhet. Föga förvånande hade alla tre av oss synpunkter på hur denna bevakning hanteras. Vi lyfte allt från oproportionerligt skandalfokus till förenklade beskrivningar av hur beslut tar form och fattas.

Fatta beslut vid snabba förändringar

I mina två senaste krönikor fokuserade jag på vad jag önskar mig dels av politikerna, dels av väljarna. Minst lika stark är min önskan att politik- och nyhetsredaktioner funderar på hur de kan lägga upp sitt arbete för att ge en så bred och samtidigt grundlig bild som möjligt av varje parti och hur det resonerar. I stället för att jaga snabba och enkla svar på enskilda frågor skulle jag vilja höra djuplodande intervjuer om resonemang och utgångspunkter när politiska förslag tas fram.

Det finns främst två anledningar till detta. Dels det som Andersson tog upp: det parlamentariska läget. Eftersom det verkar ytterst osannolikt att något parti ensamt kan ta makten är det egentligen mer relevant att veta hur och varför olika prioriteringar skett när valmanifest tagits fram än exakt vad som står däri – de politiska förslagen kommer med största sannolikhet behöva förändras och anpassas efter samarbeten. Dels har den senaste mandatperioden visat behovet av att kunna fatta beslut i tider då omvärlden snabbt förändras. Under valrörelsen 2018 ställdes till exempel inga frågor om hur partierna skulle agera i händelse av en pandemi eller en rysk invasion av Ukraina, men just detta har ju de folkvalda fått hantera.

Ideologiska kompasser

Som väljare är jag inte intresserad av exakta kronor och ören eller straffsatser. Jag vill veta vilka värderingar som styr och vilka ideologiska kompasser som guidar. Jag vill förstå hur de jag röstar på tänker, eftersom jag vill ge mitt förtroende till någon som kan fatta kloka beslut när omständigheter förändras och ny information görs tillgänglig. Det får jag inte veta om frågorna fokuserar på sakpolitiska vallöften och rubrikvänliga utspel.

Fakta

Paula Bieler Eriksson är tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, men har nu lämnat politiken och läser dietistprogrammet. 

Tidigare krönikor: 

Ställ dig frågan: ”Hur har det parti jag röstade på sist presterat?”

Mobilisera för din egen politik – inte mot någon annans

Förslaget om förskolan monterar ned föräldrars möjligheter att välja själv

Våldsmonopolet måste säkras

- Vi borde se totalförsvarsplikten på samma sätt som vi ser på skolplikten 

Så här bör Sverige hantera mottagandet av flyende från Ukraina

- Reformera valsystemet och ge mer makt åt enskilda ledamöter

Jag är glad att Spotify valde Joe Rogan

Bristande insyn när riksdagsledamöter aldrig är personligt ansvariga för sin röst

En öppet subjektiv journalistik präglad av mångfald vore befriande

Till politikerna inför valåret: Fokusera på era frågor – inte på motståndaren

Återvandringsmiljarden handlar om de personer som blivit av med sitt hem

Därför måste vi även lyfta kvinnors våld mot män

Andersson vill ha socialistisk kontroll över välfärden – inte demokratisk

- Moderaterna spelar S i händerna

När censuren kommer från medborgarna själva

- Märkliga "liberala" argument mot familjeveckan 

- Valet att vaccinera sig måste få ligga hos den enskilde 

- Politikernas ovana att överdriva skadar förtroendet för politiken

I riksdagen kan väl ingen annan ha något vettigt att tillföra?

- Det borde vara svårare att regera

Nej, riksdagen leker inte alls regering

Sorgligt när vården motarbetar snarare än främjar amning

- Tänk om upphovsrätten hade tillgänglighet i fokus

Lättnader i migrationspolitiken är inte längre nyckeln till Rosenbad

Utmärkt om fokus på slöseri ökar politikers sparsamhet 

- Varför ska EU få skuldsätta mina barn?  

- Pandemin har visat hur livspusslet kan bli enklare

- Trist när hemkunskapen hamnar i skymundan i skoldebatten

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget