Tänk om upphovsrätten hade tillgänglighet i fokus

”Ond kyckling ställer upp i riksdagsvalet”. Rubriken var omöjlig att ignorera, och plötsligt läste jag ett partiprogram där jag kunde hålla med om allt. Visst, det handlar bara om tre punkter, och på den egna hemsidan beskrivs partiet som ett ”skämtparti”, men frågorna de lyfter ligger mig varmt om hjärtat.

Det handlar om upphovsrätt och tillgänglighet, om integritet och frihet på internet och om demokratiska principer. Inget att fnysa åt, således.

Ersättning när verken strömmas

Självklart ska skapare få ersättning för sitt arbete, men det grämer mig att detta sker genom att begränsa tillgången till information och kulturskatter

Det specifika system som ska utredas har under lång tid efterfrågats av de organisationer som samlar upphovsmän och konstnärer. Önskemålet är en ersättning utöver eventuella avtal, en summa som inte ska kunna förhandlas bort.

Skaparna vill kringgå klassisk avtalsrätt

Argumenten som förs fram är att de enskilda skaparna sällan tar del av de stora vinsterna. Pengarna fastnar i stället hos de företag som via reklam- eller prenumerationsfinansierade tjänster tillhandahåller verken. Detta påstås vara en följd av styrkeförhållanden såväl som en marknadsutveckling där strömningstjänster ofta ingår i paket – vilket gör det svårare för artisterna att hävda att det är tack vare deras skapelser som pengarna strömmar in.

Det kommer bli intressant att läsa utredningens slutsatser. Att den alls tillsätts ger dock en indikation om att regeringen mycket väl kan tänkas lägga förslag i denna riktning. Det i sig är värt att uppmärksamma.

I stället för att låta branschen reglera sig själv, med prisnivåer och ersättningar som över tid växer fram för att anpassas efter ny teknik, vänder sig en part till lagstiftarna för att kringgå klassisk avtalsrätt, och tycks få gehör för detta. Det är – eller borde vara – en ganska stor sak.

Skapa artificiella hinder

Till saken hör att jag egentligen har svårt för själva principen bakom den ekonomiska delen av upphovsrätten. Självklart ska skapare få ersättning för sitt arbete, men det grämer mig att detta sker genom att begränsa tillgången till information och kulturskatter som med dagens teknik varken kräver material eller arbetstid för att spridas. Hur jag än vänder och vrider på frågan kommer jag inte bort från att det handlar om att skapa artificiella hinder för en tillgång som egentligen skulle kunna matcha efterfrågan utan kostnad.

Upphovsmän har alltså redan lagstadgade rättigheter som skiljer sig från grundläggande marknadsprinciper.

Inkomst via events och donationer

Nu tror jag varken det är möjligt eller önskvärt att avskaffa upphovsrätten i sin helhet. Jag har dock hoppats på en utveckling där allt fler skapare väljer att i högre utsträckning bygga sina inkomster på event, försäljning av fysiska produkter samt frivilliga donationer från uppskattande konsumenter.

Någonstans har jag därför också hoppats att eventuella reformer av upphovsrätten skulle börja gå i en öppnare riktning, snarare än den som nu utreds.

Tänk om upphovsrätten fokuserade på tillgänglighet!

Som exempel skulle jag välkomna en översyn av ekonomiska rättigheter till äldre skapelser. Böcker, filmer, musik och annat upphovsrättsskyddat material som inte längre distribueras borde kanske släppas fria för delning.

I de fallen går det knappast att hävda förlorade intäkter som motiv bakom en lagstadgad ensamrätt. Inte heller kan den motiveras med minskade incitament att skapa nytt. Och tänk vad befriande det vore med en upphovsrättsreform vars enda fokus var att tillgängliggöra mer kultur.