Håll Sverige rent: Här är vårt manifest för att stoppa nedskräpningen

Sverige ses som ett land med ren natur och god ordning. Men som experter på nedskräpning kan vi konstatera att det saknas ett fungerande system för att hantera nedskräpningen. Trots att frågan är så grundläggande saknas i dag mål, riktning och tydligt politiskt ansvar.

Samtidigt vet vi att kunskap är avgörande för förändring, men det finns ingen gemensam och tillförlitlig nationell bild. Skillnaderna mellan kommuner är stora; i vissa stadskärnor finns nästan tio gånger så mycket skräp som i andra. Utan gemensamma mål och mätmetoder går det varken att jämföra, dra lärdomar eller ställa krav. Det är dags att politiken tar ett samlat grepp kring nedskräpningsfrågan och prioriterar de lösningar som faktiskt gör skillnad.

Förebygg att skräp uppstår

Inför valet 2026 presenterar vi därför Skräpmanifestet med 20 konkreta förslag som visar vägen framåt. Vi vet vad som krävs för att minska skräpet utan att driva upp städkostnaderna.

Tre åtgärder är särskilt avgörande för att vi ska komma vidare:

• Flytta fokus från att städa till att förebygga
  I dag läggs huvuddelen av resurserna på att städa upp i efterhand, en kostsam och reaktiv strategi. För att bryta utvecklingen behöver arbetet i högre grad inriktas på att förebygga att skräpet uppstår. Det handlar om beteendepåverkan, informationsinsatser och ett tydligare producentansvar som driver mer hållbara lösningar från början. Förebyggande arbete kräver investeringar, men är avgörande för att minska både nedskräpningen och samhällets kostnader på sikt. Att förebygga är inte bara mer hållbart – det är också mer ekonomiskt ansvarsfullt.
• Inför ett nationellt gränsvärde för nedskräpning
  I dag saknas en gemensam standard för vad som är en acceptabel nivå av nedskräpning på land, till skillnad från stränder där gränsvärden redan finns. Det gör att nedskräpningsnivåer skiljer sig stort mellan kommuner och att städkostnaderna varierar kraftigt. Ett nationellt gränsvärde skulle ge ett enhetligt och rättvist mått att arbeta mot. Det möjliggör jämförelser, skapar transparens och gör det tydligt när insatser ger resultat. Med gemensamma spelregler kan resurser användas mer effektivt och insatser prioriteras där de gör störst nytta.
• Sätt nationella mål och följ upp dem
  Kunskapen om nedskräpning är otillräcklig hos kommuner, myndigheter och producenter. Brist på tillförlitliga och jämförbara data gör det svårt att rikta åtgärder rätt, och utan mätbara mål saknas tydlig politisk riktning samtidigt som ansvaret riskerar att falla mellan stolarna. Därför bör det vara ett grundkrav att ansvariga aktörer genomför regelbundna skräpmätningar. Med bättre uppföljning kan utvecklingen följas över tid, effekter säkerställas och arbetet justeras vid behov. Det som mäts och följs upp skapar förutsättningar för verklig förändring

Behovet är uppenbart. I våra stadskärnor passerar en fotgängare i snitt ett skräpföremål för varje meter. Samtidigt läggs en halv miljard skattekronor på städning, pengar som med rätt politiska beslut hade kunnat användas till skola, omsorg och trygghet.

Fimparna minskar men snuset är kvar

Det finns ljusglimtar som visar att förändring är möjlig. Nedskräpningen i våra städer har minskat med omkring 30 procent på två år, men utvecklingen är för ojämn. Vi ser att fimparna minskar medan snuset ligger kvar på höga nivåer. Inte heller förpackningar från hämtmat minskar. Mer riktade insatser krävs för att vi ska nå hela vägen.

I våra stadskärnor passerar en fotgängare i snitt ett skräpföremål för varje meter

Samtidigt finns det ett regelverk som skulle kunna förändra situationen. Producenter av vissa engångsplastprodukter ska enligt lag vara med och betala för nedskräpningen. Men trots att kommunerna har rapporterat sina kostnader i flera år har ingen ersättning betalats ut. Avgifter överklagas, processer försenas och osäkerheten består. Problemet är tydligt: verktygen finns, men används inte fullt ut och ansvaret är oklart.

Angrip orsakerna – inte bara symtomen

Inför riksdagsvalet i höst har nästa regering en unik möjlighet att göra ett bestående avtryck i en fråga som engagerar en bred majoritet av svenskarna. Genom att införa tydliga mål, nationella gränsvärden och satsa på förebyggande insatser kan politiken ta kommandot. Det är så vi styr om arbetet från passiv städning till att faktiskt stoppa nedskräpningen vid källan. Nu krävs handlingskraft för att angripa orsaken, inte bara hantera kostnaderna.