Unga vill delta i demokratin – men släpps inte in

Vi lever i en tid där demokratin utmanas av krig, polarisering och minskad tillit. Demokrati är inte något som vi kan ta för givet, den behöver praktiseras för att överleva.

Unga känner att de inte kan påverka

Stödet för demokratin är starkt, men tilltron till hur den fungerar är svagare. Nio av tio ungdomar tycker att det är viktigt att leva i ett land som är demokratiskt men endast sju av tio är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige, enligt en undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Bara en av fem unga anser att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer och förtroendet för den demokratiska processen har sjunkit de senaste tio åren. Det är ett misslyckande. När unga känner att de inte kan påverka riskerar vi att försvaga demokratins legitimitet på sikt.

Den globala utvecklingen stärker den negativa bilden. Årets Demokratirapport från Göteborgs universitet visar att närmare en fjärdedel av världens länder befinner sig i en demokratisk tillbakagång. I en värld av krig och polarisering behövs positiva krafter för att visa att en annan utveckling är möjlig.

Vuxna måste ta tillvara på ungas engagemang

Problemet är inte att unga saknar engagemang. Det är att vuxenvärlden inte släpper in dem. Demokrati byggs inte bara i riksdagen eller i valurnor, och inte heller bara av vuxna. Den byggs även i föreningslokaler, klassrum, bostadsområden och i möten mellan människor i alla åldrar med olika erfarenheter. Därför behövs fler arenor där unga faktiskt möter beslutsfattare och får inflytande på riktigt. I Tensta samlas i maj unga, civilsamhälle, näringsliv och offentliga aktörer under Demokratidagarna, i ett försök att skapa just en sådan mötesplats.

Krig, ökade konflikter och AI:s snabba genombrott har ökat behovet av nya former för dialog och handling. Det handlar om att sänka trösklar, väcka engagemang och ge fler möjlighet att delta, och inte minst att träffa och framföra sina åsikter till beslutsfattare.

Stödet för demokratin är starkt, men tilltron till hur den fungerar är svagare

Ambitionen är större än ett enskilt evenemang. Vi vill skapa en motor för idéutveckling och samhällsförändring som ger unga hopp för framtiden. Men ansvaret är gemensamt, och ett enskilt initiativ räcker inte.

Ta demokratins tillbakagång på allvar

Tillsammans med offentlig verksamhet, privat näringsliv och civilsamhälle, uppmanar vi beslutsfattare, näringsliv och civilsamhälle att delta. Inte bara i Demokratidagarna, utan i demokratin som sådan. Delaktighet är demokratins grundsten. Ska den stå stark i hundra år till måste fler få vara med och forma den. Vi måste få med oss våra unga redan från början.

Nu kräver vi att beslutsfattarna tar demokratins tillbakagång på allvar. Det är dags att:

• skapa och stötta fler forum där unga möter beslutsfattare regelbundet, inte bara inför val, utan där samtalet är ständigt pågående
• ta sig tid till dialog och möta unga och låta dem komma till tals
• avsätta resurser till skolor och civilsamhälle att arbeta praktiskt med demokrati, i olika forum med workshops och rollspel som redskap så att unga får lära sig hur demokrati utövas och fungerar.

Vi kan inte ta demokratin för givet längre. Det är något vi måste fortsätta att bygga gemensamt över generationer. Vi gör vårt genom Demokratidagarna. Nu är det upp till beslutsfattarna att bevisa att de tar demokratin på allvar och satsar på delaktighet.