Prenumerera
Annons
Krönika av 
Agnes Arpi

Har ni hört om Doktor Google?

Alla människor som har tvingats bli spetspatienter och sina egna vårdplanerare vet att den vägen inte är en spikrak remissgång från specialist A till specialist B, skriver krönikören.
Alla människor som har tvingats bli spetspatienter och sina egna vårdplanerare vet att den vägen inte är en spikrak remissgång från specialist A till specialist B, skriver krönikören.Foto: Maja Kristin Nylander/Christine Olsson/TT
28 augusti 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Har ni hört om Doktor Google? Hen är illa beryktad. Doktor Google matar hälsoångest hos friska unga människor. Doktor Google påstår att du har cancer och måste genomgå kostsamma undersökningar. Doktor Google tror att några knapptryckningar kan trumfa långa universitetsutbildningar. Hen är sjukvårdens fiende, och närhelst det fula Googletrynet visar sig måste det därför sablas ner med övertygelse.

På senare tid har Doktor Google fått en utmanare, som är ännu slugare: Doktor ChatGPT. I självbekräftande resonemang ger hen patienterna det de vill ha, om än det gäller bekräftelse, tröst eller diagnoser. Ohyggligt, eller hur! Förutom när sjukvården själv använder AI, då är den användbar och kan spara på resurserna.

Allt handlar om vem som ställer frågan. Och den frågan får inte ställas av den oroliga människa som bär på lidandet.

Kluven inställning till internet tar sig olika uttryck

I Dagens Nyheter (14/7) uppger Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, att hon nästan blir tokig av alla myter som cirkulerar på Tiktok kring diagnosen PCOS, polycystiskt ovariesyndrom. PCOS gör det svårare att bli gravid, och artikeln i Dagens Nyheter beskriver hur livsstilsråd utan vetenskaplig grund sprids i sociala medier.

Samtidigt ges en delförklaring till hur det utrymmet har skapats:

Var det Doktor Google som var problemet för Wilma, eller var det Doktor Gynekolog och Doktor Allmänspecialist?

”Trots att syndromet är vanligt är kunskapen låg, även inom vården. När Vanessa Stellato fick diagnosen hade hon själv aldrig hört talas om det.

– Gynekologen sa att jag inte skulle kunna få barn och att jag skulle läsa på Wikipedia om jag ville veta mer.”

Doktor Tiktok verkar vara en riktig usling. Men är Doktor Wikipedia en pålitlig källa?

Svenska Dagbladet publicerade nyligen (21/8) en artikel från Norge, som lika gärna hade kunnat handla om Sverige eftersom historien har publicerats i otaliga versioner de senaste åren. Det handlar om endometrios och medicinsk gaslighting. Flickor och kvinnor lider och får höra att de inte är sjuka på riktigt, och så vidare. Även i Svenska Dagbladet nämns Tiktok:

”Guri Majak har träffat många patienter som berättar att de inte tas på allvar inom vården, och som får höra att de bara söker hjälp ’för att de sett något om det på Tiktok’.”

De intervjuade norska läkarna har ett ord för det kvinnorna utsätts för av vården: tvivelterror. Kvinnor manipuleras att misstro sina egna symptom. Med nedlåtande kommentarer om exempelvis Tiktok anser de att tvivelterrorn når en ny nivå:

”– Var patienterna hört talas om sjukdomen är ju helt irrelevant. Besvären finns ju där ändå!”

Barnet som visste mer än läkaren

I anslutning till artikeln ligger ett reportage från förra hösten, om den svenska tonåringen Wilma som lider av just endometrios. Hon hittade diagnosen själv på nätet, den avfärdades i flera år, men efter operation fick hon rätt. Wilma, ett barn, diagnosticerade sig själv korrekt innan vården gjorde det.

Var det Doktor Google som var problemet för Wilma, eller var det Doktor Gynekolog och Doktor Allmänspecialist?

Doktor ChatGPT har förresten ett trevligt sätt och ett vänligt bemötande.

Kanske har de alla sina förtjänster och brister. Men det är inte så självklart att avfärda några av dem som man skulle kunna tro. Doktor Google med anhang har säkerligen ställt till med många problem, och räddat några liv därtill. De flesta riktiga läkare gör sannolikt bådadera, med all sin mänskliga kunskap och sina ofrånkomliga mänskliga faktorer.

När kunskapssökande blir en överlevnadsstrategi

Alla människor som har tvingats bli spetspatienter och sina egna vårdplanerare vet att den vägen inte är en spikrak remissgång från specialist A till specialist B. Det finns inga standardiserade vårdförlopp för den med krånglig skit, men det finns vetenskapliga artiklar, intelligenta människor i andra länder och en mängd erfarenheter att ösa ur.

Alldeles nyligen bevittnade jag när en specialist på ett mycket ovanligt neurologiskt syndrom med ett inte ovänligt, men ironiskt, litet leende, sa:

– Och nu har du förstås konsulterat Doktor Google?

Svaret löd:

– Ja, det var ju så jag hittade dig.

Hur skulle det annars gå till?

Fakta

Agnes Arpi är journalist och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- För Olivia är ansvarsutkrävandet viktigare än pengarna

- Svenska Covidföreningen JO-anmäler Socialstyrelsen

- Var inte rädda, spela in era läkarsamtal om det behövs

- Klockorna klämtar för de internationella adoptionerna

- ME-patienter ses som bråkstakar med hjärnspöken

- Jag saknar den vrånga gubben

- Psykiatrins problem möjliggör övergrepp

- Frågan som aldrig ställs: Bör ett barn vara en present?

- Jag vill be om ursäkt till alla 80-talister från Partille

- Problemet med skygglappar i vården är omfattande

- Har ni tackat oss rättshaverister tillräckligt?

- Normbrytarna i vården gav mig livet åter

- Visste kollegor och chefer vad som försiggick?

- Den orättvisa historieskrivningen av MeToo

- Var det verkligen bättre förr?

- Riktlinjer blir också generaliserande och exkluderande

- Patienter har en svag rättslig ställning i Sverige

- I arbetet för adopterades upprättelse står de drabbade ensamma

- Vad gör egentligen lejon, tigrar och elefanter i Borås?

- Ska patienterna behöva granska vården själva?

- Kvinnovården är mer än ett politiskt modeord

- Barnmorskor måste hålla sig till sanningen gällande aborter

- ME-patienternas hopp blev till aska

- Riksdagsmotionerna vittnar om gränsen mellan politiken och vården

Inom vården ska män vara tåliga och kvinnor ses som simulanter

De med insyn i omsorgen om de mest utsatta hade blivit blinda

Hemma på kammaren sitter folk och tömmer kapslar och väger piller

Hemmablint att göra Adoptionscentrum till experter på sig själva

Mitt banala val av vårdcentral krävde tio vårdbesök

Eget lidande saknar betydelse – jag tillåter inte att surrogatmödraskap sker i mitt namn

Krigstrauman är en del av den svenska verkligheten

Privata insamlingar kritiseras – men hur skulle det annars gå till?

Vem blir du i krig?

Säg som det är om kejsarsnitt på kvinnors egen begäran

Både rörande och genant att se tillbaka på oss i den första tiden av pandemin

Barnperspektivet saknas i vården av endometrios

Förlossningsvårdens arbetsvillkor driver bort barnmorskorna

Jag vägrar att vänja mig vid våld

Freudianer, KBT och alla stackars patienter

I Bergsjön kom rättvisan i en annan (drifts)form

- Skriftligt samtycke till vårdingrepp borde vara en självklarhet

- I vården ansvarsutkrävs bara ”systemet”, nästan aldrig individer

- De som har långtidscovid kan inte viftas bort lika lätt som de ME-sjuka

- Myndighetslingobingo i Försäkringskassans beslutsmallar

Frågan om läkemedelsberoende behöver hanteras bättre

Standardiserade vårdplaner riskerar att försämra vården 

Män nekar sig själva hjälpen de behöver efter cancer 

Fallet Attendo visar hur visselblåsarna behandlas 

Omöjligt att få ersättning för förlossningsskador
 

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026