Barnmorskor måste hålla sig till sanningen gällande aborter
En barnmorska på en abortklinik sa till en kvinna som skulle göra abort att kvinnan framöver kommer att ha svårare att behålla en graviditet. Senare återupprepades felaktigheterna av en annan barnmorska. Det är allvarligt, skriver Altingets krönikör Agnes Arpi.
Agnes Arpi
Journalist, fristående krönikör AltingetEn kvinna besöker en abortmottagning för att göra abort. Efter att hon har tagit den första tabletten säger barnmorskan att kvinnan framöver kommer att ha svårare att behålla en graviditet, eftersom hon i och med aborten lär sin kropp att få missfall. Kvinnan har aldrig tidigare hört ett sådant påstående och när hon söker information om det på internet hittar hon inget.
Hon väljer då att kontakta Alltid öppet, Region Stockholms tjänst för digitala vårdkontakter, för att chatta med en annan barnmorska. Hon får beskedet att informationen hon har fått är korrekt: när hon gör abort lär hon kroppen att stöta ut graviditeter.
Kvinnan får stark ångest, men har fortfarande svårt att tro att det stämmer. Därför kontaktar hon det folkbildande Instagram-kontot @kvinnokliniken, som drivs av tre specialistläkare, som i sin tur delar med sig av berättelsen. Deras dom är tydlig: NEJ. Detta är skrämselpropaganda och felaktig information.
Att personal vid en abortmottagning är okunnig om aborter är märkligt, men att flera barnmorskor ger allvarligt felaktig medicinsk information till samma patient är förödande.
Mycket beklagligt
Engagemanget från följarna blir stort, och en verksamhetschef uttalar sig i Dagens ETC: ”Utifrån den informationen som jag hittills har fått i ärendet har vi gett felaktig information och det beklagar jag djupt. Jag finner det mycket beklagligt att en enskild patient har drabbats.”
Att personal vid en abortmottagning är okunnig om aborter är märkligt, men att flera barnmorskor ger allvarligt felaktig medicinsk information till samma patient är förödande. Mycket tyder dessutom på att det inte bara rör ”en enskild patient”, inte minst i kommentarerna på Instagram.
Där är en kvinna som vid ett missfall fick höra att det berodde på en tidigare abort. Där är en annan som fått höra att hon aldrig ska göra abort, för då kommer hon aldrig kunna få barn. En tredje blir förfärad för att hon trott på felaktig information under flera år. En fjärde har fått veta att man blir steril efter tre aborter. En femte är själv barnmorska inom abortvården och vittnar om patienter som mött abortmotstånd och desinformation från legitimerad sjukvårdspersonal.
Med samvetsfrihetsdebatten i färskt minne misstänker flera som kommenterar att det handlar om att abortmotståndare inom vården medvetet arbetar för att få kvinnor att avstå abort. Andra pratar om kunskapsluckor. Ytterligare några uttrycker att de är trötta på vad de anser är en kvinnovård präglad av ideologi och gissningar.
Total okunskap
Helena Kopp Kallner är gynekolog och överläkare på Danderyds sjukhus samt docent vid Karolinska Institutet. Hon är profilerad inom antikonception och abort, och blir bestört av att ta del av uppgifterna.
– Det måste vara total okunskap. Man undrar hur länge den här människan har jobbat, är det något hon har lärt sig på barnmorskeutbildningen? Hur ser barnmorskeutbildningarna ut? Vad lär de sig?
Hon tror inte att de felaktiga råden är uttryck för abortkritiska åsikter, men säger att kompetensen hos dem som undervisar på barnmorskeutbildningarna skiljer sig mycket åt. Hon understryker att man inte kan vänja kroppen vid att få missfall, och tycker att den kvinna som möter sådana uppfattningar i vården ska skriva till chefen för mottagningen.
– Det är dåligt bemötande och medicinskt helt felaktiga råd. Hade det här hänt på en barnmorskemottagning där man främst arbetar med gravida hade man fortfarande kunnat bli sur och tänka att barnmorskan inte är up to date, men på en abortmottagning är det helt uppåt väggarna. Vad är det för typ av vård som bedrivs på den abortmottagningen?
Barnmorskeförbundets ordförande Eva Nordlund sitter illa till och svarar skriftligt att hon tycker att det är märkligt att uttala sig så som barnmorska, att det inte finns någon koppling till missfall som det beskrivs och att det är tråkigt att det överhuvudtaget har kommunicerats på det sättet.
Berättelsen visade på ett större problem
Kvinnans Instagram-berättelse kom att visa på ett större problem. När frågan väl lyftes var det många som kände igen sig, helt i linje med att ”en enskild patient” sällan är ensam om sina erfarenheter. Men varför kvinnor får felaktig information när de söker abortvård är fortfarande oklart. Källan behöver fortfarande identifieras.
– Vi måste fortsätta att vara vaksamma. Det är bra att kvinnor är kritiskt lagda när de hör något som inte verkar stämma, säger Helena Kopp Kallner.
Agnes Arpi är journalist och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- ME-patienternas hopp blev till aska
- Riksdagsmotionerna vittnar om gränsen mellan politiken och vården
- Inom vården ska män vara tåliga och kvinnor ses som simulanter
- De med insyn i omsorgen om de mest utsatta hade blivit blinda
- Hemma på kammaren sitter folk och tömmer kapslar och väger piller
- Hemmablint att göra Adoptionscentrum till experter på sig själva
- Mitt banala val av vårdcentral krävde tio vårdbesök
- Eget lidande saknar betydelse – jag tillåter inte att surrogatmödraskap sker i mitt namn
- Krigstrauman är en del av den svenska verkligheten
- Privata insamlingar kritiseras – men hur skulle det annars gå till?
- Säg som det är om kejsarsnitt på kvinnors egen begäran
- Både rörande och genant att se tillbaka på oss i den första tiden av pandemin
- Barnperspektivet saknas i vården av endometrios
- Förlossningsvårdens arbetsvillkor driver bort barnmorskorna
- Jag vägrar att vänja mig vid våld
- Freudianer, KBT och alla stackars patienter
- I Bergsjön kom rättvisan i en annan (drifts)form
- Skriftligt samtycke till vårdingrepp borde vara en självklarhet
- I vården ansvarsutkrävs bara ”systemet”, nästan aldrig individer
- De som har långtidscovid kan inte viftas bort lika lätt som de ME-sjuka
- Myndighetslingobingo i Försäkringskassans beslutsmallar
- Frågan om läkemedelsberoende behöver hanteras bättre
- Standardiserade vårdplaner riskerar att försämra vården
- Män nekar sig själva hjälpen de behöver efter cancer