Göteborgs anmälningspliktsbeslut ett populistiskt slag i luften

Nyligen uppmärksammades att kommunstyrelsen i Göteborg med en knapp majoritet beslutat att staden ”inte ska delta” i den anmälningsplikt som förväntas komma. Och med all rätt: Det är inte varje dag en kommun väljer att ge sina anställda grönt ljus för att bryta mot kommande lagstiftning.

Både praktiskt och rent formellt är förstås det beslut som fattats i Göteborg inget annat än ett opinionsbildande, populistiskt slag i luften. I sitt yrkande hänvisar de drivande partierna till ett förslag som de facto inte existerar, eftersom allt som finns idag är en utredning. Den som vill vara petig kan till och med hävda att yrkandets formuleringar säkerställer att den kommande lagstiftningen inte kan omfattas av beslutet, eftersom det hänvisar till en anmälningsplikt som påstås bryta mot bland annat barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Utredningens direktiv slår nämligen fast att kommande lagförslag ska vara förenligt med ”de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa”.

Det pågående skådespelet är frustrerande

Men det är så här debatten förs, ännu en gång. Oppositionspartierna har skickligt lagt ut dimridåer och frammanat en oro hos lärare och sjuksköterskor att de snart ska tvingas ringa polisen stup i kvarten för att berätta om elever eller patienter som befinner sig i landet utan tillstånd. Det finns dock inget som talar för att detta är att vänta. Tvärtom är det mest troliga att dessa yrkesgrupper lugnt kommer kunna fortsätta med sin yrkesutövning medan den informationsöverföring som efterfrågas sker i samband med inskrivning i aktuell skola eller vårdinrättning, eventuellt i en automatiserad process.

...debatten tillåts hamna snett och på så sätt begränsa faktiska och nödvändiga åtgärder.

Att följa det pågående skådespelet är minst sagt frustrerande. Delvis på grund av alla dessa felaktigheter och överdrifter. Men också för att debatten tillåts hamna snett och på så sätt begränsa faktiska och nödvändiga åtgärder. Tidöpartierna har haft fullt upp med att förklara hur deras förslag inte alls är särskilt allvarligt eller långtgående, i stället för att behöva svara på varför de inte gör mer.

Budskapen samordnas

Utöver att rent praktiskt vara en stärkande faktor i återvändandearbetet genom att minska möjligheten för personer att gömma sig i ett skuggsamhälle kan anmälningsplikten ses som ett steg i att samordna det budskap som sänds ut av det offentliga Sverige. Grundprincipen ska helt enkelt vara att alla myndigheter samverkar och ställer sig bakom samma beslut. Men en av de saker oppositionen faktiskt lyckats få rätt i sin kritik är att det idag finns lagar som ger personer som vistas olovligen i landet ganska många rättigheter, även vad gäller att ta del av den offentliga välfärden. De har däremot fel i påståenden om att en anmälningsplikt på något sätt skulle ändra detta. För detta krävs ändringar i exempelvis skollagen, som i dag ger barn som vistas olovligen i landet rätt till det svenska skolväsendet. Likaså bör lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd om inte rivas upp så åtminstone revideras rejält.

Är det då inte så att vissa rättigheter följer av de internationella konventioner som Tidöpartierna trots allt vill värna? Jodå, där nämns rätt till såväl utbildning som liv och hälsa. Som tur är ingår i regeringens budget satsningar på såväl asyl- som återvändandecenter. Sådana center borde ge nog så goda möjligheter att erbjuda nödvändig vård och anpassad undervisning. För det finns inget som säger att aktuella rättigheter endast kan tillgodoses genom tillgång till just allmän skola och sjukvård.