Man måste vara frisk för att vara sjuk

Varje gång jag ringer in till Försäkringskassan, och som småbarnsförälder med en blandad sysselsättning bestående av studier, timanställning, eget företag och föräldraledighet blir det en del samtal, reagerar jag på det förinspelade meddelande som möter mig i växeln. Jag får nämligen veta att myndigheten i sin strävan att ”förbättra kundservice” kommer spela in den del av samtalet då jag beskriver mitt ärende i hopp om att kopplas till rätt avdelning. Själva samtalet med handläggare kommer däremot inte spelas in.

Det vimlar av tvärsäkra svar - som säger emot varandra

Det känns ironiskt, inte bara för att samtalet är den del som jag och många med mig nog anser utgöra faktisk kundservice, utan också för att jag tyvärr märkt att olika handläggare ger olika svar, och att de råd man får ibland kan ställa till det i framtiden.

I de olika mamma- och föräldragrupper jag är med i ser jag i princip dagligen frågor om varför och hur SGI bör skyddas. Det vimlar av tvärsäkra svar - som säger emot varandra. Någon hävdar att man inte behöver skydda sin SGI om man har en fast anställning att gå tillbaka till medan någon annan berättar att man kommer behöva jobba minst ett halvår innan SGI:n är tillbaka. Någon säger att är man gravid så skyddas SGI ett halvår innan beräknad födsel, en annan säger att det bara är 60 dagar.

Krångliga regler och felaktiga uppmaningar

Alla talar av egen erfarenhet, berättar vad just deras handläggare svarat när de frågat vad som gäller eller hur deras ärenden har blivit bedömda.

Reglerna är uppenbarligen så krångliga, och tolkningarna så många, att personer som agerat likadant fått olika svar och beslut. Allt har berott på vilken handläggare som hanterat deras ärende, och kanske hur envisa de varit i sina kontakter med Försäkringskassan. Uppgivna föräldrar konstaterar att de använd upp föräldradagar i onödan, eller att de gått miste om vab-ersättning för att de följt felaktiga uppmaningar.

Och detta handlar om friska, om än gravid- respektive småbarnsföräldertrötta, individer.

För den som är sjuk är det förstås betydligt svårare. Då handlar det inte längre om att fastställa och säkra nivå av ersättning, utan också att över huvud taget få rätt till den.

Frisk för att vara sjuk

Det brukar ibland sägas att ”man måste vara frisk för att vara sjuk”, och jag skulle tro att de flesta av oss antingen genom egna eller närståendes erfarenheter fått en inblick i vad som menas med detta.

När jag var sjukskriven för utmattningssymtom gick jag tillbaka till jobbet något tidigare än vad som varit optimalt, för att jag till slut blev så stressad av alla turer med intyg, handläggares bedömningar och ifrågasättanden. Det funkade, men var knappast bra för min hälsa.

Vissa har stått utan inkomst

För andra har det gått betydligt sämre. De har till följd av olika svar plötsligt stått helt utan inkomst. I bästa fall har det bara varit under en onödigt lång handläggningstid, även om detta kan vara tillräckligt för såväl rejäla skulder som ytterligare försämrad hälsa till följd av både stress och bortprioriterade inköp av exempelvis mat och mediciner. I sämsta fall har ersättningen aldrig kommit. Trots att myndighetens handläggare berättat, kanske till och med dikterat, hur de olika formulären ska fyllas i och vilka papper som ska skickas in har det vid beslutsfattandet inte räckt. Den som orkat ifrågasätta besluten har ibland fått dem omprövade, men det har kostat både tid och energi.

I många fall kan det kännas som en heltidssysselsättning att få allting rätt i ansökan om föräldra- eller sjukpenning. Undra på, när det tydligen är svårt nog att ha koll på alla regler och fastställd praxis för de som faktiskt arbetar med dessa frågor.