Prenumerera
Annons
Krönika av 
Mats Engström

Omvandlingstryck stärker både gröna industrier och EU:s säkerhet

En avreglering av EU:s miljöpolitik skulle vara farlig inte bara för naturen och vår hälsa, utan också minska det innovationstryck som gjort europeiska företag ledande inom många gröna teknikområden, skriver krönikören.
En avreglering av EU:s miljöpolitik skulle vara farlig inte bara för naturen och vår hälsa, utan också minska det innovationstryck som gjort europeiska företag ledande inom många gröna teknikområden, skriver krönikören.Foto: Privat / Wiktor Nummelin / TT
1 oktober 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Försvarsfrågor och stöd till Ukraina står högt på dagordningen när EU-ledarna i dag samlas i Köpenhamn. Om tre veckor, 23–24 oktober, ska de diskutera klimat och konkurrenskraft.

Frågorna hänger ihop. På grund av pengarna, förstås.

EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget, MFF, innehåller en storsatsning på försvarsindustrin, liksom miljarder euro till grön industri.

Budgetkamp riskerar omställningen

När det är dags för kompromisser nästa år mellan budgetsnåla länder som Sverige och andra som vill ha mycket jordbruksstöd, kan det bli de gröna satsningarna som krymper för att få råd med artilleri och flyg. Försvar är just nu viktigare för regeringarna, även om det finns tydliga samband mellan klimatåtgärder och säkerhet.

Politiken blir inte bra om Ursula von der Leyen och medlemsstaternas regeringar bara tar befintliga bolags önskemål och gör dem till sina egna förslag

Men det handlar också om synen på industripolitik. Nu går många EU-miljarder till existerande företag, för att de ska kunna producera fler av dagens stridsvagnar eller genomföra minskningar av klimatpåverkan som de redan har lovat.

Visst, det är viktigt om stödet är rätt utformat. Men vare sig det gäller militär förmåga eller grön teknik så är innovation av framtidens lösningar minst lika avgörande på sikt.

Att bara lyssna på företagen är dålig politik

Dagens företag kommer att vara viktiga även i det sammanhanget. Däremot behöver beslutsfattarna tänka bredare och inte bara lyssna på branschorganisationerna.

Miljöfrågorna illustrerar detta. EU-kommissionen vill genom sitt förslag till ”Clean Industrial Deal” skydda europeiska företag som utvecklat förnybar energiteknik och tung industri som vill ställa om från kol. Ursula von der Leyen har möte efter möte med kemiindustri, biltillverkare, batteribolag och stålproducenter.

Det är inte fel att lyssna på dagens företag, även om kommissionen borde bjuda in fler alternativa röster som fackförbund och miljöorganisationer. Men politiken blir inte bra om Ursula von der Leyen och medlemsstaternas regeringar bara tar befintliga bolags önskemål och gör dem till sina egna förslag.

Förenklingar hotar miljöskydd

Tvärtom behövs ett omvandlingstryck i ekonomin som stimulerar innovation. Framgångarna för kinesiska elbilsföretag beror inte bara på stora subventioner, utan också på att staten ställt krav på dem att sälja en viss mängd sådana fordon och samtidigt underlättat försäljningen genom att till exempel gynna elbilars framkomlighet i den intensiva storstadstrafiken.

Nu är ”förenkling” ett mantra i EU:s miljöpolitik, efter en delvis hemlig påverkanskampanj från europeiska branschorganisationer där Jacob Wallenberg och Svenskt Näringsliv varit ledande. Kommissionens förslag om bland annat enklare kemikalieregler har redan fått kritik för sänkta skyddsnivåer.

EU-ledarna bör i stället ställa krav på företagen som villkor för de omfattande stöd man nu tänker sig

Snart ska miljökommissionären Jessica Roswall lägga fram fler sådana förslag i en så kallade ”omnibus” för hela sitt ansvarsområde. Det har regnat in krav från företag och branschorganisationer: mjukare krav på återvinning av batterier och utsläppsminskningar av växthusgasen metan, försvagade miljökonsekvensbeskrivningar, försening av regler om förpackningar, och så vidare.

En avreglering av EU:s miljöpolitik skulle vara farlig inte bara för naturen och vår hälsa, utan också minska det innovationstryck som gjort europeiska företag ledande inom många gröna teknikområden. Det inser ambitiösa företag, som EU-ledarna borde lyssna på.

Ställ krav och villkora stöd

Det är förvånande att Danmark som så länge varit föregångare i EU:s miljöarbete samtidigt driver på för omfattande ”förenklingar” utan tillräckliga garantier för bevarade skyddsnivåer. EU-ledarna bör i stället ställa krav på företagen som villkor för de omfattande stöd man nu tänker sig.

På ett liknande sätt behöver EU-ledarna vara tuffare gentemot försvarsindustrin. Dagens revirtänkande mellan till exempel franska och tyska bolag duger inte. Den process för att identifiera europeiska behov som började redan för 25 år sedan måste leda till bindande krav på industrin som villkor för de enorma vinster de nu kommer att göra.

Det danska ordförandeskapet har många uppgifter. Att lyfta fram nyttan av omvandlingstryck, och betona sambanden mellan klimat och säkerhet, hör till de viktigaste.

Fakta

Mats Engström är analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- I debatten om EU:s långtidsbudget är skyttegravarna redan grävda

- Andersson måste sjösätta planen mot segregation om S ska vinna valet

- Proteststormen som blåser upp i EU kan skada svensk ekonomi

- Skydda demokratin mot missbruk av sociala medier

- Birgitta Dahl visade att framsteg är möjliga trots Trump

- Roswall riskerar bli en europeisk Pourmokhtari

- Högersväng och avregleringar kan äventyra stödet för EU

Därför behöver Sverige en egen ambitiös klimatpolitik

När politiskt anställda kommer från lobbyföretag måste staten visa integritet

Sjöstedt kan vinna i EU-valet om Socialdemokraterna går bort sig

Kostnaderna för klimatambitioner ofta överskattade

Solidariteten är en geopolitisk tillgång

Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram

Stor osäkerhet om EU:s framtida klimatpolitik

Vaccinjägarens hårda dom mot Folkhälsomyndigheten

Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram

Föregångsländer driver på EU:s miljöpolitik

Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik

Det svenska EU-ordförandeskapet kan bli ett bakslag för EU:s gröna giv

Svenska valet kan avgöra miljöpolitiken i EU

Efterlyses: bättre politiskt ledarskap för den globala miljön

- Svagt underlag för historiskt Natobeslut

- Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato

Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap

- Att spara energi är bra säkerhetspolitik

- Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar

Farmanbar borde beskatta kraftbolagens enorma vinster

Tuffa miljöutmaningar väntar för fightern Annika Strandhäll

Så kan Andersson göra vision till verklighet – precis som von der Leyen och Palme

Magdalena Andersson behöver bli tydligare om segregationen och miljön

Sluta käbbla om klimatet och påverka världen i stället

Moderaternas radikala skifte väcker internationell uppmärksamhet

Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel

Förvånansvärt mild dom från konstitutionsutskottet 

Grönt omvandlingstryck kan hjälpa europeisk industri 

Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid

- Goda klimatnyheter blir inte bättre av överdriven PR

Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik

KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm 

Svenska politiker borde inte bli nej-sägare i frågan om en ”hälsounion”

Fukushima visade Sveriges behov av permanent krisgranskning 

Märta Stenevis strategi är rätt men pengarna saknas

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026