Krönika av 
Mats Engström

KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm

Att ge tidig varning är en av huvuduppgifterna för Kansliet för krishantering, som regeringen Reinfeldt inrättade 2008. Det verkar inte ha fungerat när det gäller pandemin. Har ansvarig minister Mikael Damberg rättat till bristerna?

Vad har Mikael Damberg som är ansvarig för Kriskansliet gjort för att rätta till bristerna inför nästa kris?
Vad har Mikael Damberg som är ansvarig för Kriskansliet gjort för att rätta till bristerna inför nästa kris? Foto: Janerik Henriksson/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

”Vi ringde i klockan tidigt”. Så beskrev MSB:s förre generaldirektör Dan Eliasson början av pandemin för Konstitutionsutskottet. Ändå dröjde det en månad innan riskerna med covid-19 togs ordentligt på allvar.

KU:s utfrågningar före påsk har lett till förvånansvärt lite debatt, trots att det finns mycket att lära inför framtida kriser.

FHM varnade för ”okunniga myndigheter”

”Regionerna bör uppmanas att säkerställa inköp och distribution av bland annat personlig skyddsutrustning, hygienartiklar och läkemedel”.

MSB:s uppmaning 6 februari 2020 var tydlig, men alltför lite hände.

Ett skäl var Folkhälsomyndighetens reaktion när MSB ville gå vidare. Johan Carlsons medarbetare varnade för att ”okunniga myndigheter” skulle göra ”felaktiga scenarier”. Det återstår att klara ut varför till exempel Socialstyrelsen accepterade detta och i fortsättningen utgick från Anders Tegnells bedömning att risken för allmän smittspridning var mycket låg, i stället för att kräva att regionerna snabbt köpte in skyddsutrustning.

Om både Folkhälsomyndigheten och den egna krisorganisationen tonar ner riskerna är det inte lätt för politikerna att blåsa fullt alarm.

KU har inte till uppgift att granska myndigheterna. Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens roller i början av krisen kommer troligen att vara ämnen i Coronakommissionens kommande betänkanden.

Kansliet för krishantering tonade ner riskerna

Men KU har en annan viktig fråga på sitt bord. Hur fungerade regeringens krisorganisation?
Att ge tidig varning är en av huvuduppgifterna för Kansliet för krishantering, som regeringen Reinfeldt inrättade 2008 utifrån slutsatserna från tsunamin. Det verkar inte ha fungerat när det gäller pandemin.

Trots underlaget från MSB tonade kriskansliet ned riskerna i sina lägesbilder under februari. Det gick inte ut någon skarp rekommendation till regioner och kommuner att snabbt försöka köpa in personlig skyddsutrustning eller höja beredskapen på andra sätt. 

Regionerna är ansvariga för att det finns tillräckliga lager, som inrikesminister Mikael Damberg konstaterat när TV4 granskat den tidiga krishanteringen, men regeringen har också ett ansvar för att styra riket.

Avsaknaden av tidiga larm sinkade

Det började bli svårt att få tag på munskydd, visir och annan skyddsutrustning redan under februari 2020, men möjligheterna var ändå bättre i början på den månaden än några veckor senare. ”De från ansvarigt håll borde ha kunnat ta lite större risker” och snabbt köpt in förbrukningsmateriel redan på den kunskap som fanns i början av februari, menade Dan Eliasson i KU.

Ett tidigt larm hade också gjort fler medvetna om vad som kunde hända, till exempel inom äldreomsorgen. Och alternativ för att till exempel få i gång inhemsk produktion hade kunnat tas fram tidigare.

KU måste klarlägga varför regeringen segade

KU har ställt en skriftlig fråga till Regeringskansliet om vilka åtgärder som vidtogs efter MSB:s varning 6 februari. Den fortsatta granskningen behöver klarlägga varför riskerna inte togs på allvar. De ansvariga statsråden frågas ut under de närmaste dagarna.

Berodde det på Kriskansliet? I så fall är det enklare att förstå regeringens långsamhet, även om regeringschef och statsråd har det yttersta ansvaret. Om både Folkhälsomyndigheten och den egna krisorganisationen tonar ner riskerna är det inte lätt för politikerna att blåsa fullt alarm.

Mikael Dambergs ansvar för kriskansliet

Då återstår ändå frågan: vad har Mikael Damberg som är ansvarig för kansliet gjort för att rätta till bristerna inför nästa kris? KU har chansen att få klarhet när inrikesministern kommer till utskottet på måndag.

Fakta

Nästa riksdagsval närmar sig. Det märks i diskussionen om pandemin. Men flera regeringar har ett ansvar för den bristande beredskapen.

KU måste höja sig över partipolitiken

KU behöver höja sig över de partipolitiska utspelen och utföra sin uppgift med en gemensam målsättning: att Sverige ska klara nästa kris bättre. Då är frågan om tidig varning avgörande. 

Läs också


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget