Krönika av 
Mats Engström

Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel

Här har tusentals människor skrivit under namnlistor och sedan jublat över att förslaget om fri hyressättning verkade ha fallit. Men Sverige har ju ändå lovat EU-kommissionen att införa fri hyressättning i nyproduktionen. 

Flera andra EU-regeringar publicerade utkast till planer och inbjöd till offentlig diskussion. I Sverige höll Magdalena Andersson hårt i texterna. 
Flera andra EU-regeringar publicerade utkast till planer och inbjöd till offentlig diskussion. I Sverige höll Magdalena Andersson hårt i texterna. Foto: Henrik Montgomery/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Två EU-flaggor flankerade de blågula fanorna bakom Stefan Löfven när statsministern berättade om sin avgång. Men EU har varit osynligt i debatten kring regeringskrisen, trots att Sverige lovat kommissionen att införa fri hyressättning i nyproduktionen.

Alla medlemsstater behöver sända in en återhämtningsplan för att få del av EU:s stora stödpaket under pandemikrisen. Regeringen skickade in den svenska planen 28 maj. Där står svart på vitt:

Det mest allvarliga är hur människors engagemang riskerar att fintas bort genom regeringens och riksdagens hemlighetsmakeri.

”Regeringen har tillsatt en utredning om fri hyressättning i nyproduktion (dir. 2020:42), och denna reform ingår i återhämtningsplanen.”

Förändrad hyressättning i befintliga hus finns också med. En godkänd plan är ett villkor för att Sverige ska få de cirka 34 miljarder kronor som är vår andel.

När EU-regeringarna kom överens om stödpaketet var ett villkor från budgetsnåla länder att de som fick pengar också skulle reformera sin ekonomi.

EU vill se svenska bostadsreformer

Kommissionen har enligt nyhetsbyrån Direkt tryckt på för svenska bostadsreformer. Finansminister Magdalena Andersson sa nej till att införa en fastighetsskatt eller att sänka ränteavdragen, men ja till förändrad hyreslagstiftning. Det var ett politiskt val, som Vänsterpartiet inte verkar ha upptäckt förrän efter att Nooshi Dadgostar ställt sitt ultimatum 15 juni.

Nu ska en ny regering bildas, eller så blir det extra val. Samtidigt tickar klockan i Bryssel. Senast i slutet av juli ska kommissionen ge grönt ljus till planen. Därefter ska EU:s finansministrar ta beslut inom en månad, som huvudregel. Då är vi i månadsskiftet augusti-september. Finns det en handlingskraftig regering på plats dessförinnan, och vill den i så fall ändra löftet till Bryssel?

Svårt att ändra sig

När EU har godkänt planen med preciseringar av åtgärder och tidtabeller är den inte enkel att förändra. Det krävs enligt regelverket ”objektiva omständigheter” för att en medlemsstat ska kunna be om ett nytt beslut.

Finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) menar att till exempel ett regeringsbyte eller ändrade politiska förhållanden ryms inom detta. Det är mycket tveksamt om kommissionen och andra medlemsstater som Nederländerna delar den synen. I vilket fall kan inte Sverige ändra beslutet ensidigt.

Hemlighetsmakeri från både regering och riksdag

Hur kunde denna situation uppstå? En förklaring är hemlighetsmakeriet kring återhämtningsplanen. Flera andra EU-regeringar publicerade utkast till planer och inbjöd till offentlig diskussion. I Sverige höll Magdalena Anderssons finansdepartement hårt i texterna. Det dröjde till och med länge innan andra berörda departement fick se utkastet, enligt en källa.

Riksdagens ledning har också ett ansvar. Fackutskotten har fått större inflytande i hanteringen av EU-frågor, vilket i grunden är bra. Men Finansutskottet och dess motsvarigheter publicerar inga mötesuppteckningar där man kan läsa hur ställningstaganden kommit till.

Därför står ord mot ord om hur regeringen informerade de folkvalda om återhämtningsplanen. Åsa Westlund hänvisar till de powerpoint-bilder som statssekreterare Max Elger visade vid dragningen i Finansutskottet 27 april. Där finns utredningen om fri hyressättning med, men inte formuleringen ”denna reform ingår i återhämtningsplanen”.

Vänsterpartiets Ulla Andersson menar att utredningens existens var välkänd men att utskottet fick texten till planen först efter att den sänts in.

”Det är mycket olyckligt att reformen tas upp i återhämtningsplanen”, skriver Hyresgästföreningen i ett mejl och fortsätter: ”Däremot måste frågan ses i nytt ljus nu när Centerpartiet har backat om marknadshyror i nyproduktion, ett viktigt beslut för framtidens hyresgäster.”

Det möjligas fönster krymper snabbt

Något slutligt EU-beslut är inte taget. Sverige har såvitt känt ännu inte lovat exakt när och hur förändringarna ska genomföras. Men principen om fri hyressättning är fastlagd och det är oklart om en övergångsregering kan sända in ändringar, samtidigt som beslutsprocessen fortsätter i Bryssel. Visst går det fortfarande att påverka, men det fönstret krymper snabbt.

Man kan raljera om att Vänsterpartiet ställde ultimatum för sent, eller kritisera regeringsföreträdare som påstår att det bara finns ett utredningsförslag. För min del tycker jag det mest allvarliga är hur människors engagemang riskerar att fintas bort genom regeringens och riksdagens hemlighetsmakeri.

Här har tusentals människor skrivit under namnlistor och sedan jublat över att förslaget om fri hyressättning verkade ha fallit. Vad ska de tänka när medierna på allvar uppmärksammar löftet till Bryssel?

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

Nooshi Dadgostar

Partiledare Vänsterpartiet
Juridikstuderande (Stockholms uni., 2009-)

Stefan Löfven

Styrelseordförande Sipri, styrelseordförande Olof Palmes minnesfond, styrelseledamot Stiftelsen Harald Edelstam
Svetsare (AMU i Kramfors)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00