Krönika av 
Mats Engström

Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid

Ofta är det civilsamhället som driver europasamarbetet framåt. Märkligt nog tilldelades denna sektor en blygsam roll i EU:s framtidskonferens som lanserades nyligen. Folkrörelserna behövs för att motverka auktoritära regimer och öka tilliten. 

<div>Margot Wallströms ”Plan D som i demokrati” fick kritik, men grundtanken var rätt, menar Mats Engström i sin krönika.</div><div><br></div>
Margot Wallströms ”Plan D som i demokrati” fick kritik, men grundtanken var rätt, menar Mats Engström i sin krönika.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Luften i Asien blir lättare att andas när många länder där inspireras av EU:s avgaskrav. Globala IT-jättar kan inte hantera personuppgifter helt som de vill, i strid med europeiska normer. Leksaker blir säkrare på grund av EU-direktiv – även i länder som Kina.

Folkrörelsernas roll i EU

EU-ledarna talar med stolthet om hur besluten i Bryssel påverkar resten av världen. Det är en mjuk makt, till skillnad från hangarfartyg, men ändå ett effektivt sätt att utöva globalt inflytande. Juridikprofessorn Anu Bradfords bok The Brussels Effect beskriver hur det går till och citeras flitigt i den europapolitiska debatten.

Folkrörelserna, och civilsamhället i bredare bemärkelse, samarbetar över gränserna för att utveckla europasamarbetet.

Ändå sägs det mindre om en central faktor för dessa krav och standarder. De höga ambitionerna uppstår inte i ett vakuum. Visst, EU-kommissionen lägger fram förslag, de nationella regeringarna tar initiativ, europaparlamentariker är med och tar beslut. Men ofta är det europeiska folkrörelser som driver på.

Miljöorganisationer har i många år agerat för tuffare avgaskrav på bilar. Utan dem skulle inte dagens krav vara lika långtgående. Konsumentrörelsen i Europa spelar en avgörande roll för både hälsokrav på leksaker och hanteringen av personuppgifter. Europafacket och nationella fackförbund pressar på för bättre arbetsmiljö och bidrar därmed till globala standarder.

Det går att räkna upp många fler exempel. Folkrörelserna, och civilsamhället i bredare bemärkelse, samarbetar över gränserna för att utveckla europasamarbetet.

När Bryssel levererar ökar tilliten

Därmed bidrar de också till EU:s legitimitet. Det är ingen slump att så många människor i de 27 medlemsländerna ser klimat- och miljöfrågor som ett viktigt skäl till europeiskt samarbete. När beslutsfattarna i Bryssel levererar resultat i frågor som engagerar medborgarna ökar tilliten.

Civilsamhällets organisationer är visserligen ofta kritiska till kompromisserna, men vill också försvara det som åstadkommits. Det märktes inte minst i debatten om Brexit, där fackförbund och miljöorganisationer argumenterade för EU-medlemskapets fördelar.

Ont om folkrörelser i EU:s framtidskonferens

Därför är det märkligt hur liten roll de europeiska folkrörelserna verkar få i den debatt om EU:s framtid som lanserades stort i samband med Europadagen den 9 maj. Medborgarna ska få tycka till på digitala plattformar, ett stort antal seminarier och debatter kommer att äga rum.

Men sedan då? Idéer behöver omformas till strategier och åtgärdsplaner. Visserligen är Europafacket inbjudet som observatör i styrelsen för framtidskonferensen, men sedan är det ont om representanter för europeiska folkrörelser.

Ändå finns mycket att göra, både i sakfrågor och i arbetsformer. Öppenheten behöver bli bättre, inte minst när EU-toppmötena fått en starkare roll utan tillräcklig demokratisk insyn. Stödet till gränsöverskridande samarbete genom EU-program (pdf) kan öka. Yttrande- och föreningsfriheten måste stärkas, både inom EU och genom utrikespolitiska insatser.

Det europeiska civilsamhället kräver representation

Svenska politiker har historiskt verkat för en bättre folklig förankring av EU-samarbetet. Margot Wallströms Plan D som i demokrati när hon var kommissionens förste vice ordförande fick kritik, men det var inte grundtanken som var fel utan bristen på engagemang från andra EU-ledare.

Nu har ett sjuttiotal organisationer lanserat en egen Civil Society Convention on the Future of Europe och kräver bättre representation. Regeringarna har goda skäl att lyssna.

För att motverka auktoritära regimer som i Ryssland och Kina behöver EU vara en stark global kraft och ha medborgarnas förtroende. Då är de europeiska folkrörelsernas roll central.

Nämnda personer

Margot Wallström

Tidigare utrikesminister (S), tidigare FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexualiserat våld
Nordanå Gymnasium i Skellefteå

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget