Skydda demokratin mot missbruk av sociala medier

Techmiljardärer som Elon Musk utmanar demokratin i Europa. De får stöd av Donald Trump som ogillar EU:s försök att reglera digitala jättar som X och Meta.

Påverkan via sociala medier har också blivit ett maktmedel för gangsterregimen i Kreml. Spåret från den massiva Tiktokkampanjen i Rumänien leder till Ryssland som gärna vill se Calin Georgescu som president.

Vad händer i det svenska valet 2026?

Medvetenhet om dessa hot i samband med val är numera relativt stor. EU har beslutat om regler kring påverkan från politiska aktörer, som bland annat förbjuder insamling av personlig information och riktade annonser utan medgivande från oss medborgare. Nu gäller det att hålla fast vid dem inför påtryckningar från USA. Samma sak med förordningen om digitala tjänster (DSA), som både X och Meta sannolikt bryter emot.

Men det finns också andra riskfaktorer för demokratin, som beslutsfattarna i Sverige och EU inte uppmärksammat tillräckligt. Hemlig påverkan från ekonomiska makthavare, med stöd av stora data och artificiell intelligens.

Lobbning sker alltmer med sådana metoder. Det är en strukturell förändring. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att skräddarsy budskap för olika målgrupper i stor detalj, liksom att rikta budskapen till just dem man vill nå. Beslutsfattare och opinionsbildare ska hela tiden möta budskap som påminner om till exempel kemiindustrins förträfflighet.

Övervakning i stor skala

Inte bara det. Numera går det att övervaka kritiker i stor skala. Konsultbolag erbjuder redan sådana tjänster.

Ta till exempel v-Fluence i USA. Bolaget skapade en plattform för kemibolag, som fick underrättelser om kritiker till deras bekämpningsmedel runt om i världen. Användarna av plattformen kunde läsa det senaste om 3 000 organisationer och mer än 500 individer. Det handlade inte bara om sakfrågorna, utan även om integritetskränkande information som att en forskare inom området hade en svårt sjuk partner och inte kunde få barn.

EU behöver slåss för sina regler om digitala verktyg

De medier som avslöjade detta berätta också om planer på sabotage av en konferens om alternativ till farliga bekämpningsmedel. Och om lobbning för att försvåra EU-kommissionens insatser för hållbar matproduktion.

Digitala verktyg för liknande övervakning går enkelt att köpa. Som programmet KMIND för detaljerade och omfattande analyser av sociala nätverk. Till exempel beslutsfattare, journalister och opinionsbildare; hur de interagerar på sociala medier, vad de tycker om olika sakfrågor. Gruppen digitala strateger växer snabbt på public affairs-bolagen och har alltså tillgång till mer avancerade verktyg än tidigare för övervakning och påverkan.

Det behövs skärpningar

Förutom att väcka frågor om vad som är etiskt och lagligt kan sådana verktyg också förstärka ojämlikheten i möjligheten att påverka politiken – beroende på hur stora ekonomiska resurser man har.

Snart kommer min bok ”Skuggspel” som bland annat tar upp denna fråga. Förändringarna går blixtsnabbt, men diskuteras alltför lite i offentligheten både i Sverige och i EU. Den etiska diskussionen inom public affairs-branschen måste också bli mer intensiv.

EU behöver slåss för sina regler om digitala verktyg och inte försvaga dem i den allmänna avregleringsiver som inte minst regeringen Kristersson har drivit på. Det gäller både förordningen om digitala tjänster och annan lagstiftning som GDPR om personlig integritet.

Dessutom behövs skärpningar. Liknande regler som i förordningen om politisk reklam borde gälla för professionell lobbning, inte bara för politiska aktörer.