
Nu när förhandlingarna om EU:s långtidsbudget drar i gång står mycket på spel. Kina leder utvecklingen av grön teknik inom många områden. Om Sverige och andra snåla EU-stater inte ändrar sin hållning kommer Europa att förlora i den globala konkurrensen.
Som Mario Draghi påpekade i sin rapport förra året saknas nödvändiga investeringar. Det behövs till exempel bättre elnät för att få fram kraft till klimatomställningen av industrin.
Därför är det bra att EU-kommissionen vill satsa mer på kraftnät, järnvägar, forskning och innovation i nästa fleråriga budget, MFF. En ny fond for konkurrenskraft ingår också i verktygslådan.
Kommissionens förslag borde stärkas
Men vid ministerrådets möte den 18 juli protesterade Finland, Nederländerna, Sverige och Österrike mot en större budget. Förutom dessa fyra ”frugala” stater ville även Tyskland spara. Andra vill ha mer utgifter för jordbruk och regional utveckling.
Den ”förhandlingsbox” som det danska ordförandeskapet tänker lägga fram i december blir ett viktigt steg. Danmark har goda ambitioner, men risken är att framtidsinriktade reformer för grön innovation och konkurrenskraft skärs ned för att hitta kompromisser.
Denna gång behöver sparsamma regeringar gå med på en viss ökning av utgifterna.
Det skulle vara ett strategiskt misstag med tanke på de enorma utmaningar som EU står inför under de kommande sju åren. Tvärtom bör kommissionens förslag stärkas, till exempel med tydligare krav att integrera klimat- och miljöaspekter i hela budgeten.
När pandemin slog till 2020 kunde regeringarna enas om extraordinära budgetåtgärder. Denna gång behöver sparsamma regeringar gå med på en viss ökning av utgifterna, medan andra regeringar måste acceptera förändringar i finansieringen av jordbruk och regional utveckling.
De frugala staterna och Tyskland skulle gynnas av flera delar av kommissionens förslag. Deras innovativa företag vinner redan på klimatomställningen. Ett fokus på grön konkurrenskraft i nästa långtidsbudget skulle hjälpa dem att konkurrera med Kina om framtidens gröna teknik.
Beroendet av auktoritära regimer kommer minska
Dessutom är investeringar i kraftnät och järnvägar viktiga för Europas säkerhet, som står högt på dagordningen för regeringscheferna. Förslaget till långtidsbudget kommer också att minska beroendet av auktoritära regimer för energi och kritiska råvaror.
Stödet till gränsregioner i budgetförslaget är viktigt för att stärka den europeiska säkerheten. Det vet Sverige och Finland mycket väl när det gäller Lettland och Estland, men det gäller också Slovakien, Rumänien och Bulgarien där alternativ till dagens koldioxidintensiva industri behöver utvecklas för att ge nya jobb.
Medlemsstater som Sverige är med rätta skeptiska till en industripolitik som försöker välja vinnare genom att stödja enskilda företag. Därför blir styrningen av den nya konkurrenskraftsfonden viktig. Parallellt med budgetförhandlingarna bör EU stärka sin kapacitet för oberoende analyser som underlag för arbetsplaner för olika industrisektorer och se till att det ekonomiska stödet baseras på objektiva kriterier.
Ta kontroll över budgetförhandlingarna
Andra medlemsstater måste också vara flexibla. De regeringar som vill ha mer pengar till regional- och jordbrukspolitik behöver inse att det på lång sikt inte kommer att vara möjligt att finansiera sådana insatser utan en stark europeisk industriell bas. För att övertyga dem skulle de föreslagna industripolitiska instrumenten kunna förbättras så att de ger större fördelar för Central- och Östeuropa.
Till exempel skulle den föreslagna banken för koldioxidsnål industri kunna öronmärka ett visst belopp till projekt i varje medlemsstat som uppfyller grundläggande kvalitetskrav, om regeringarna i gengäld går med på att låta en större andel av intäkterna från utsläppshandeln gå till EU:s budget. Vidare bör EU avsätta en del av forskningsprogrammet Horisont Europa för att bygga upp starkare innovationsekosystem i medlemsstater där de är svaga, under förutsättning att dessa stater själva investerar mer i forskning och innovation.
Budgetdebatten är inte ny, och de traditionella skyttegravarna är redan grävda. Men exceptionella tider kräver ledarskap. Därför bör stats- och regeringscheferna tidigt ta kontroll över budgetförhandlingarna för att se till att Europa inte förlorar den globala tävlingen om grön teknik och missar chansen att stärka sin säkerhet.
Mats Engström är analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- Andersson måste sjösätta planen mot segregation om S ska vinna valet
- Proteststormen som blåser upp i EU kan skada svensk ekonomi
- Skydda demokratin mot missbruk av sociala medier
- Birgitta Dahl visade att framsteg är möjliga trots Trump
- Roswall riskerar bli en europeisk Pourmokhtari
- Högersväng och avregleringar kan äventyra stödet för EU
- Därför behöver Sverige en egen ambitiös klimatpolitik
- När politiskt anställda kommer från lobbyföretag måste staten visa integritet
- Sjöstedt kan vinna i EU-valet om Socialdemokraterna går bort sig
- Kostnaderna för klimatambitioner ofta överskattade
- Solidariteten är en geopolitisk tillgång
- Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram
- Stor osäkerhet om EU:s framtida klimatpolitik
- Vaccinjägarens hårda dom mot Folkhälsomyndigheten
- Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram
- Föregångsländer driver på EU:s miljöpolitik
- Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik
- Det svenska EU-ordförandeskapet kan bli ett bakslag för EU:s gröna giv
- Svenska valet kan avgöra miljöpolitiken i EU
- Efterlyses: bättre politiskt ledarskap för den globala miljön
- Svagt underlag för historiskt Natobeslut
- Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato
- Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap
- Att spara energi är bra säkerhetspolitik
- Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar
- Farmanbar borde beskatta kraftbolagens enorma vinster
- Tuffa miljöutmaningar väntar för fightern Annika Strandhäll
- Så kan Andersson göra vision till verklighet – precis som von der Leyen och Palme
- Magdalena Andersson behöver bli tydligare om segregationen och miljön
- Sluta käbbla om klimatet och påverka världen i stället
- Moderaternas radikala skifte väcker internationell uppmärksamhet
- Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel
- Förvånansvärt mild dom från konstitutionsutskottet
- Grönt omvandlingstryck kan hjälpa europeisk industri
- Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid
- Goda klimatnyheter blir inte bättre av överdriven PR
- Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik
- KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm
- Svenska politiker borde inte bli nej-sägare i frågan om en ”hälsounion”
- Fukushima visade Sveriges behov av permanent krisgranskning
















