Bakom applåderna i München växer misstron mot USA

MÜNCHEN. Vi måste ändra tankesätt snabbare än på 1930-talet, varnade Keir Starmer i sitt tal i München i lördags.

Vid Feldherrenhalle, 400 meter från den brittiske premiärministerns talarstol, berättade en italiensk guide för sin turistgrupp hur lokal polis stoppade Hitlers kuppförsök där 1923. Strax bredvid ligger gränden Viscardigasse, med en stig av brons i gatstenen som påminner om hur de som inte ville göra hitlerhälsningen ett decennium senare gick en omväg för att slippa SS-truppernas hedersvakt.

Dagens situation är på många sätt annorlunda än 1930-talet, men Keir Starmer har rätt när det gäller brådskan att ändra tankemönster.

I skuggan av ett opålitligt USA 

Det gäller vårt militära försvar. Underrättelsetjänster varnar för att Ryssland kan rikta blicken mot Baltikum – och Gotland – bara några år efter ett eventuellt fredsavtal med Ukraina. Donald Trumps tvekan kring Natos försvarsgarantier, och senast hotet från Vita Huset att ta över Grönland, har skrämt de europeiska regeringscheferna.

Ledare efter ledare försäkrade i München att de vill hålla fast vid de transatlantiska banden. Publiken i de dyra kostymerna och dräkterna reste sig för att applådera USA:s utrikesminister Marco Rubio när han hållit tal i en mer försonlig ton än förra årets provokation från vicepresidenten JD Vance.

Men bakom leendena finns en djupare insikt att USA inte längre går att lita på. Det märktes när Ursula von der Leyen fick frågan hur hon såg på Rubios tal. Hon svarade diplomatiskt vänligt men påpekade att det finns krafter i Trumpadministrationen som drar åt olika håll.

Artikel 42.7

Tydligt blev det också när EU-kommissionens ordförande lyfte fram artikel 42.7 i EU:s fördrag: ”Det är dags att gjuta liv i EU:s försvarsklausul”. Dessutom talade hon om att leda försvarsinsatser utan att hela Nato är med, och nämnde särskilt Joint Expeditionary Force, JEF, med högkvarter i Storbritannien.

Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz hade ett liknande budskap när han talade om försvarsklausulen och hur den kan operationaliseras ”som en självförsörjande stark pelare” inom Nato.

Hur tänker svenska politiker som alltför länge förlitat sig blint på amerikanska säkerhetsgarantier?

Hur tänker svenska politiker som alltför länge förlitat sig blint på amerikanska säkerhetsgarantier?

Globala kriser kräver nytänkande 

Att ändra tankemönster är också akut när det gäller globala katastrofrisker. På säkerhetskonferensen hade klimatkrisen en framträdande plats. Kaliforniens guvernör Gavin Newsom påminde om allt det som sker i delstater och i internationellt samarbete mellan städer och regioner.

Men det står klart att Donald Trumps aggressiva främjande av fossila bränslen driver världen allt närmare de brytpunkter där det inte längre går att stoppa klimatförändringarna. Trumps politik ökar också risken för kärnvapenspridning.

Samma sak med artificiell intelligens. Den ledande forskaren Yoshua Bengio beskrev i München hur snabbt AI-systemen närmar sig röda linjer för säkerheten.

Maskiner lär sig snabbare än politiken

Det finns tecken på att de mest avancerade nu märker när man testar dem och anpassar sitt beteende därefter.

Snart kan AI-system i samverkan ta nya kvalitativa steg som människor har svårt att förstå och kontrollera, med oöverskådliga effekter.

I dessa perspektiv är Donald Trumps återstående tre år en lång tid

Men det globala samarbetet kring AI-säkerhet förlamas när Vita Huset släpper techjättarna fria. De officiella kontakterna mellan USA och Kina kring dessa frågor är frusna, konstaterade Yoshua Bengio och hans kinesiska samarbetspartner Fu Ying.

Inte läge att avreglera EU

I dessa perspektiv är Donald Trumps återstående tre år en lång tid. Sverige behöver snabbt skärpa sin politik vad gäller katastrofrisker. Till stor del finns svaren i ett starkare EU, som tar globalt ansvar.

Det är bara möjligt med politik som ökar medborgarnas tilltro till samarbetet. Därför kan inte svaret på hotet från Ryssland och de globala riskerna vara långtgående avregleringar i EU som river sönder skyddsnät som fackförbund och andra europeiska folkrörelser länge kämpat för.

Gatorna i München påminner om att social trygghet är central för demokratins styrka.