Sanna Rayman: Det läste ni 2020 och detta ska vi göra 2021

KRÖNIKA. Detta lästes mest och engagerade flest på Altinget.se 2020. Under 2021 fortsätter vi enträget att vaska i remissvaren, bläddra bland departementspromemoriorna och syna skiftbytena på myndighetsposterna, lovar Altingets chefredaktör Sanna Rayman.

Ett mycket speciellt år går mot sitt slut och på Altinget, liksom överallt i samhället och i mediespalterna, så har året präglats av coronavirusets framfart. Vi har publicerat mängder av debatter, granskningar, analyser och helt vanlig rak rapportering om pandemin. Svängningar, lagstiftning, beslut och politiskt käbbel har kantat vägen. Utredare har sågat hanteringen, såväl som stödåtgärderna. Ord som skyddsutrustning, munskydd, isolering och riskgrupper har dominerat debatterna.

Vi har låtit vetenskapsjournalister granska myndigheternas arbete och vi har synat spelet mellan myndigheter under krisens inledande fas. De ständiga presskonferenserna med Folkhälsomyndigheten, MSB och Socialstyrelsen har av en del utnämnts till vår tids utgåva av medial "lägereld", men de får nog sägas ha tveksam mysfaktor.

Vem orkar jobba inom vård och omsorg? frågade sig Arbetsmiljöverkets gd i en debattartikel, en av årets och december månads mest lästa artiklar på Altinget. Den frågan lär eka in i det nya året.

Några fick sparken och Preemraff oroade

Samtidigt har "allt det andra" pågått vid sidan av. Frågor har utretts, förslag har lämnats över. Kanske inte som vanligt, utan snarare trots allt det ovanliga.

En nytillträdd utredare fick sparken och dramatik uppstod. En sparkad gd vägrade böja nacken inför regeringens önskemål om hennes sidouppdrag. Preemraff skapade oro i många läger, inte minst inom Miljöpartiet. Riksdagsledamöter, och även partiledare, gick och kom. PR-byråerna kämpade på. Socialdemokraterna och Ebba Busch grälade om elbilen och Jimmie Åkesson höll Första maj-tal i textform, vilket blev en av årets mest lästa debattartiklar.

Migrationspolitik, folkbildning och Kungen engagerade

Jodå, migrationsfrågan debatterades i år också, mest lästa debattartikeln på temat kom från SD-håll. Men frågan är om inte migrationsdebatten hade sitt mest osynliga år på decennier, trots turbulens och oenighet i Migrationskommittén.

Arbetsrätten var hetare än någonsin och slutade i splittring inom LO. Diskussionen om insyn och transparens vad gäller stödformer och kontroll inom folkbildningen kom i flera vågor och drog stort läsarintresse. Alla inlägg i replikskiftet kan läsas här.

Kungen har inte bara märkts under årets sista veckor i det traditionsenliga programmet Året med kungafamiljen i SVT, denna gång särskilt uppmärksammat för uttalanden om coronapandemin. På Altinget har H.M. Konung Carl XVI Gustaf återkommit och dragit läsning såväl i rapportering om coronastöd till hovstaterna och om de kungliga jaktmarkerna.

Kungen har också figurerat i eldfängd debatt när riksdagsledamöter tillhörande Republikanska föreningen förklarade att de vägrar sjunga Kungssången vid riksmötets öppnande. Mothugg kom från KDU och SD:s Björn Söder menade i stället att Kungen borde få ansvaret att föreslå ny statsminister till riksdagen.

Flera tunga utredningar

Det var ingen brist på tempo i utredningsväsendet heller. Under året kom flera tunga utredningar som, om corona inte vore, hade tagit betydligt större plats i det offentliga samtalet.

Likvärdighetsutredningen om skolan skapade – och skapar fortfarande – höga debattvågor, liksom flera andra utredningar på utbildningsområdet. (Se Beslutskedjan och allt publicerat kring Likvärdighetsutredningen här.) Om frågan om systemet med vinstdrivande friskolor tidigare har varit en häftig bubblare i skoldebatten, får den under året sägas ha fått sitt genombrott. Tveklöst kommer den tvisten fortsätta under kommande år. Och då är detta bara en av många viktiga skolutredningar under året som vi har följt noga. Utredningen om språkutveckling i förskolan skapade debatt med sitt förslag om obligatorium från fem år.

Sjukvårdens krisberedskap utreddes redan innan pandemin knackade på, men blev högaktuell när krisen toppade i våras. (Se allt vi skrivit om frågan i Beslutskedjan här.) Primärvården har utretts i betänkandet "God och nära vård – "En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem", vars många vinklar synats i både raka nyheter och debatt. Och socialtjänsten fick en översyn av utredaren Margareta Winberg, för att nämna några.

Smal bevakning behövs

Samtidigt som temperaturen i coronafrågan har stigit successivt under de senaste veckorna, så har våra sidor fyllts av bitvis hetsig skogsdebatt, med anledning av Skogsutredningen, vars innehåll vi också rapporterat om i ett stort antal artiklar. (Se allt innehåll om detta här.) Det kanske inte märks i breda nyhetsflöden och etermedier att en stor skogsutredning har lämnats, men bortom de breda nyhetsflödena är intresset enormt.

Det är också någonstans här som behovet av nischad och bransch- eller sektorsnära bevakning som den vi står för blir som tydligast. Vi släpper inte taget om allt annat som också fortsätter hända, om än i skuggan av de mest braskande presskonferenserna.

Därför fortsätter vi enträget att vaska i remissvaren, bläddra bland departementspromemoriorna och syna skiftbytena på myndighetsposterna – på de områden som är relevanta för våra nischläsare. Det ska vi göra nästa år också.

Altinget 2021: ny sajt, nya krönikörer, nya nischer

Nästa år kommer dessutom innebära mycket nytt på Altinget. En omgörning av sajten pågår. Nya nischbevakningar tillkommer i vår och i höst, exempelvis jobbar vi redan för fullt med att rekrytera till vår planerade satsning på civilsamhället. Annat tillkommer också, vi avslöjar efter hand vad vi har i görningen. I januari avslöjas också ett antal intressanta namn som krönikörer hos oss, mer om detta efter årsskiftet.

Vi är också i byggtagen och skapar en EU-tracker, tänkt att fungera på samma sätt som den Beslutskedja som ni läsare har tillgång till redan i dag för att följa lagstiftning och beslutsprocesser i Sverige. Att kunna bevaka och följa lagstiftningens gång från ax till limpa inom EU vet vi att många efterfrågar. Att hänga med i svängarna i riksdagen är ju en västanfläkt jämfört med att hålla koll på ärendena och vilka deadlines som är mest relevanta i Bryssel.

Nu önskar vi er alla goda helger på säkert avstånd. Må nästa år bli ett gott år, då vi får mötas igen och då coronaviruset slås ut från topplistan över heta samhällsfrågor.

Forrige artikel Altinget tar jullov Altinget tar jullov Næste artikel Pressträff med Mikael Damberg och Ibrahim Baylan Pressträff med Mikael Damberg och Ibrahim Baylan