Svidande kritik av regeringens stödåtgärder under pandemin

SÅGNING. Regeringens coronastöd vilar på bristfälliga analyser och saknar helt konsekvensutredningar av risken för brottsligt utnyttjande. Samtidigt samlar viktiga utredningar damm på departementen, enligt utredaren Stefan Strömberg. 

"Ett lapptäcke av ändringar – med många hål". Stöden som regeringen infört under pandemin får svidande kritik. 
"Ett lapptäcke av ändringar – med många hål". Stöden som regeringen infört under pandemin får svidande kritik. Foto: Anders Wiklund/TT
Sanna Rayman

Regeringen får svidande kritik i en slutrapport (Ds 2020:28) som publicerades (pdf) på regeringens webbplats på eftermiddagen i fredags. 

Skrivelsen är resultatet av ett uppdrag som justitiedepartementet lade ut den 7 maj (Ju2020/01766/LP), efter att det hade rapporterats om olika former av överutnyttjande och fusk bland de många stödåtgärder som vidtagits under våren med anledning av pandemin.

Utredaren Stefan Strömberg konstaterar att många av bristerna ligger hos regeringen själv. Exempelvis har det "helt saknats konsekvensutredningar som behandlar risken för brottsliga angrepp".

Utredaren fick information via media

Av det pressmeddelande som regeringen skickade i torsdags framgick inte mycket av den kritik som syns i rapporten. Istället lyfts redan påbörjade arbeten för stärkt kontroll, och justitieminister Morgan Johansson säger: 

Många av stöden har vi därför inte haft någon kännedom om innan vi har informerats om dem via framförallt media.

– Det har varit värdefullt att en så kvalificerad och erfaren person som Stefan Strömberg kunnat ta detta uppdrag och dessutom rapportera löpande. Regeringen har därmed kunnat agera i realtid på hans iakttagelser.

Men, att analysera coronaåtgärderna har varit svårt, slås det fast redan i rapportens inledning. Ett skäl beskrivs vara bristande kommunikation och samordning från regeringen själv. Utredarna har inte ens fått information om uppdateringar och förändringar av de stödformer som de varit satta att granska:

Tillväxtverkets snabba personalökning har skett hastigt och utan tid för personkontroller, vilket är en säkerhetsrisk, skriver utredningen.
Tillväxtverkets snabba personalökning har skett hastigt och utan tid för personkontroller, vilket är en säkerhetsrisk, skriver utredningen. Foto: Janerik Henriksson/TT

"Arbetet har försvårats av att vi inte löpande har informerats av de ansvariga departementen om att nya stöd eller förändringar i befintliga stöd har utarbetats och anledningarna till att dessa ska införas. Många av stöden har vi därför inte haft någon kännedom om innan vi har informerats om dem via framförallt media."

Befintliga brister förstärks av pandemin

Enligt rapporten förstärks de brister och sårbarheter som redan finns i välfärdssystemen i pandemin. I regel har de nya stöden också införts helt utan resonemang kring riskerna för brottsligt utnyttjande.

Flera av de myndigheter som utredningen har haft kontakt med har också påtalat att "regeringen inte har uttalat att brott mot stöden ska prioriteras", vilket har upplevts som en brist. Myndigheterna i fråga har därför inlett samarbete på eget initiativ för att hjälpa varandra att motverka sårbarheten för brottsliga angrepp.

Utredningen noterar också att även de nya åtgärder som tillkommit under sommaren och hösten lider av samma brister. Trots att regeringen själv har blivit medveten om problemen under pandemins lopp saknas alltjämt skrivningarna om att förhindra missbruk.

Förslag samlar damm på departementen

Förslagen för att komma till rätta med de redan kända bristerna i välfärdssystemen är många, skriver utredaren, och nämner att både flera större utredningar har genomförts samt att även myndigheter, har lämnat förslag på förbättringar "för att underlätta myndigheternas arbete med att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen".

Ändå kvarstår problemen och ett av skälen är enligt rapporten att "flera av de framtagna förslagen inte har prioriterats inom Regeringskansliet utan har blivit liggande på olika departement".

Utredarens analys är att arbetet inom Regeringskansliet bedrivs på ett sådant sätt att alla departement arbetar fram förslag i stuprör, utan en sammanhållen tanke. Resultatet blir "ett lapptäcke av ändringar – med många hål". Denna organisatoriska brist blir särskilt tydlig i ett krisläge då det är ont om tid.

Stora myndigheter klarar uppdragen bättre

Stora myndigheter som är vana att hantera utbetalningar, som Försäkringskassan och Skattemyndigheten, klarar sina uppgifter bättre enligt rapporten. Här finns upparbetade rutiner och bättre grundförutsättningar. Såväl Skatteverket som Försäkringskassan har också fått rimligare genomförandetid för att kunna införa de åtgärder man fått att hantera.

Båda myndigheterna har också vid olika tillfällen påtalat risker med stöden till regeringen och i rapporten konstateras det att de risker som myndigheterna uppmärksammat tyder på att regeringens initiala analyser har varit bristfälliga.

Man noterar också att det har tagit många månader från det att myndigheterna slagit larm tills dess att regeringen genomfört nödvändiga förändringar. 

Växtvärk på Tillväxtverket

Tillväxtverket hade tre veckor på sig att införa och börja betala ut stöden vid korttidsarbete, vilket har orsakat stora sårbarheter. Man har fått skala upp från 458 anställda i mars till 779 nu i december. Utredningen konstaterar också att den snabba personalökningen har skett hastigt och utan tid för personkontroller, vilket i sig är en säkerhetsrisk när det är så stora pengar som ska hanteras.

Tillväxtverket hanterar normalt inte sådana volymer av ansökningar och utbetalningar som varit fallet under pandemin. Redan första dagen som stödet kunde sökas i våras fick Tillväxtverket in 15 700 ansökningar om stöd, vilket motsvarar 3 årsvolymer för verket. Fram till den 30 november 2020 har 88 515 ansökningar kommit in till och dryga 30 miljarder kronor betalats ut av Tillväxtverket.

Om systemen inte klarar normalläge, klarar de inte kris

Utredarna konstaterar samtidigt att även om många brister ligger hos regeringen så har myndigheterna också ett ansvar att slå larm när problem uppstår. Man konstaterar att det under pandemin inte har "rått någon brist på anslagsmedel" varför det inte kan anses acceptabelt att ett halvår efter att en reform trätt i kraft skylla på resursbrist som skäl till att rutiner och riktlinjer inte lagts på plats.

Bland de förslag utredningen lämnar är att grunden måste läggas: systemen måste vara robusta under normallägen. Därutöver måste det finnas en beredskap bland de myndigheter som anförtros akuta insatser i krislägen.

När stödåtgärder arbetas fram i Regeringskansliet måste dessa innehålla beaktande av risker för kriminella angrepp och regeringen måste samordna arbetet över departementsgränserna.

Rapporten anger också som mycket angeläget att utbetalande myndigheter ges rimliga möjligheter till samverkan och informationsutbyte, vilket saknas i dag.

Nämnda personer

Morgan Johansson

Vice ordförande i utrikesutskottet (S)
Fil. kand i statsvetenskap (Lunds uni., 1993)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00