Debatt

Arbetsmiljöverkets gd: Vem orkar jobba inom vård och omsorg?

DEBATT. Coronapandemin har förstärkt en redan dålig arbetsmiljö inom vård och omsorg. Nu ser vi att de anmälda allvarliga bristerna ökar. Läget är ohållbart, skriver Arbetsmiljöverkets gd Erna Zelmin-Ekenhem, som vill att politiker och huvudmän agerar.

I år har de anmälda arbetssjukdomarna ökat dramatiskt, framför allt i vård och omsorg, skriver Erna Zelmin-Ekenhem.
I år har de anmälda arbetssjukdomarna ökat dramatiskt, framför allt i vård och omsorg, skriver Erna Zelmin-Ekenhem.Foto: Magnus Andersson/TT, Hans Alm/AMV
Erna Zelmin
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi är mitt inne i en global pandemi som ingen ännu ser slutet på. Trycket på personalen inom vård och omsorg har varit högt sedan i mars och nu ökar det dramatiskt igen. Arbetsmiljöverket ser att pandemin förstärker och blottlägger de brister i arbetsmiljön som funnits länge – och det riskerar att få allvarliga konsekvenser för personalens hälsa.

Det är hög tid att politiker och privata huvudmän, som är ansvariga för verksamheten, tar personalens arbetsmiljö på allvar. Vem kommer annars att orka jobba i den oumbärliga vården och omsorgen?

Dålig arbetsmiljö sedan länge

Arbetsmiljöverket har under flera år, långt före coronapandemin, påtalat att det finns brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom vård och omsorg. Våra rapporter, inspektioner och anmälningar visar alla samma sak, år efter år. Arbetsmiljön är så dålig att många av dem som jobbar med vård och omsorg själva riskerar att bli sjuka av sina arbeten.

I myndighetens senaste rapport, Arbetsmiljöundersökning 2019, uppger var tredje anställd inom vård och omsorg att de utsätts för en kombination av höga krav och liten kontroll över sitt arbete. Det kan till exempel innebära att de inte hinner tänka på annat än sitt arbete, ofta tvingas hoppa över sina luncher och att de inte kan påverka hur deras arbete är upplagt.

Det är svårt att föreställa sig den oro det innebär att vara omgiven av patienter, omsorgstagare och kollegor som insjuknar och till och med dör i covid-19. 

Personer som jobbar länge med för hög arbetsbelastning, utan möjlighet att själva påverka sin situation, utsätts för en allvarlig och ohälsosam arbetsbelastning. Det kan leda till psykisk ohälsa – i värsta fall en för tidig död. En beräkning som forskare gjorde 2019, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, visade att ohälsosam arbetsbelastning kräver omkring 500 liv om året. Den trenden ser tyvärr ut att hålla i sig och bli ännu starkare. Nu måste en förändring ske!

Brister på nio av tio arbetsplatser

Precis innan coronapandemin drabbade världen och Sverige avslutade Arbetsmiljöverket en treårig inspektionsinsats mot äldreomsorgen. Inspektionerna hade ett särskilt fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Dessa faktorer ligger bakom en stor del av de anmälda arbetssjukdomarna inom vård och omsorg. Drygt 1 000 arbetsplatser och nära 200 arbetsgivare över hela landet fick besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer. När insatsen var klar hade myndigheten krävt att nio av tio arbetsplatser skulle åtgärda brister. Det handlade ofta om brister i arbetsgivarens grundläggande arbetsmiljöansvar – att regelbundet undersöka, bedöma och åtgärda risker i arbetsmiljön.

De stora arbetsgrupperna, där en enda chef inom vård och omsorg ibland ansvarar för 30-40 medarbetare, gör det svårt att hinna med ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Hög personalomsättning är ett annat problem. Många, både medarbetare och chefer, saknar också stöd för att göra de prioriteringar som är nödvändiga när tid och resurser inte räcker till.

Inom sjukvården har våra inspektioner resulterat i att sjukhus har fått betala höga vitesbelopp. I vissa fall har samma sjukhus betalat vitesbelopp flera år i rad – för samma brister! Så kan det inte få fortsätta.

Medarbetare får covid-19 på jobbet

Det är fysiskt tungt att arbeta inom vården, men det kan också vara starkt psykiskt påfrestande. Det ser vi inte minst nu. Coronapandemin är en kris som är särskilt påtaglig inom vård och omsorg. Här har verksamheter tvingats ställa om snabbt. Medarbetare och första linjens chefer tar stort eget ansvar och gör vad som krävs för att få allt att fungera. Men det finns en påtaglig risk att detta sker på bekostnad av deras egen hälsa – där krisreaktioner kan komma i efterhand.

I år har de anmälda arbetssjukdomarna ökat dramatiskt, framför allt i vård och omsorg. Hittills har över 8 000 coronarelaterade arbetssjukdomar anmälts till Försäkringskassan. Vi ser också en ökning av anmälda allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket, som är kopplade till coronapandemin. Det är till exempel medarbetare som anmäler att de har smittats av covid-19 i jobbet. Det är svårt att föreställa sig den oro det innebär att vara omgiven av patienter, omsorgstagare och kollegor som insjuknar och till och med dör i covid-19. För att orka jobba krävs tid för återhämtning, ändå ser vi att övertid på många håll har blivit det nya normala. Det här är ohållbart.

Politiker och huvudmän måste agera

Vi på Arbetsmiljöverket har länge påtalat problemen. Vi har gjort stora inspektionsinsatser, som ofta leder till att de brister som upptäcks blir åtgärdade där och då. Men vi kan som myndighet varken inspektera eller reglera bort arbetsmiljöproblemen. Nu behövs en långsiktig, bred lösning på arbetsmiljöbristerna i vård och omsorg. Det är möjligt – om arbetsgivare, ansvariga huvudmän och politiker, tar stafettpinnen när vi lämnar över den.

Arbetsgivarna ska följa upp arbetsmiljön. Det ska ske kontinuerligt, på varje arbetsplats, i dialog med de anställda. Och det finns stöd, bland annat en särskild föreskrift med regler om organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor som vi tog fram för fem år sedan. Den kan hjälpa arbetsgivare att undersöka vad som påverkar arbetsmiljön och hur de kan jobba med åtgärder.

Säkra framtidens personalsituation

Arbetsmiljöverkets slutsats är att det krävs större förändringar än vad som hittills skett. Styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation måste ses över. Det behövs en tydlig koppling mellan de beslut som fattas centralt – och arbetsmiljön för medarbetarna i verksamheten.

Det är extra viktigt nu att rikta ljuset mot arbetsmiljöfrågorna. Ett systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete är avgörande för att personalen ska klara att arbeta vidare och hålla hela sitt arbetsliv. Det är också avgörande för att säkra framtidens kompetensförsörjning, så att fler vill söka sig till de viktiga jobben inom vård och omsorg.

Nämnda personer

Erna Zelmin

Tidigare Generaldirektör Arbetsmiljöverket
Jur. kand (Stockholms uni., 1983)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00