En dysfunktionell äldreomsorg i ett dysfunktionellt system

ANALYS. Coronakommissionens dom över regeringens hantering av smittskyddet på äldreboenden under coronapandemin är hård. Oklar ansvarsfördelning och oklara gränsdragningar tycks vara elefanten i rummet. Är det kanske dags att ändra på systemet?

Coronakommissionens utredning om hur äldreomsorgen hanterats under pandemin är en ledsam läsning om en närmast dysfunktionell äldreomsorg och ett fragmenterat system av kommuner, regioner och privata aktörer vars samverkan bitvis fungerat riktigt dåligt.

Ovanpå detta ligger vårdens dubbla huvudmannaskap som en våt filt, samt ett lapptäcke av oklara gränsdragningar och ansvarsfördelning.

“Decennier av försummelser”

Coronakommissionen konstaterar föga förvånande att myndigheterna misslyckats med smittskyddsarbetet på äldreboendena och att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten reagerat försent. Och att nuvarande regering – men även tidigare regeringar – bär ansvaret för detta haveri.

“Decennier av försummelser” pikade socialminister Lena Hallengren (S) på pressträffen, efter att pliktskyldigast betonat regeringens misslyckande med att skydda Sveriges äldre.

Konkurrens och kundval

Mycket riktigt lyfter Coronakommissionen fram de New Public Management-strategier som växte fram under 1990-talet med målstyrning, resultat, konkurrens och kundval som centrala begrepp och som ett avgörande bidrag till utformningen av dagens äldreomsorg.

Men M-ledaren Ulf Kristersson tycks vara den enda partiledare som klädsamt medger att även tidigare (allians)regeringar har bidragit till äldreomsorgens dåliga förutsättningar. De flesta partiledare skyller ifrån sig helt och framhåller snarare hur de kämpat för äldrefrågor i evigheters evighet.

I sitt jultal under onsdagen spädde Anni Lööf på kritiken mot regeringen och sa att regeringen “varit snabb med att lägga skulden hos någon annan, när saker inte gått som det var tänkt. Att skylla ifrån sig har gjorts till strategi”. Apropå att skylla ifrån sig.

Kommunal spöksufflerar

Förutom ansvarsfrågan dissekerar Coronakommissionen äldrevårdens faktiska och praktiska problem, och det känns nästan som att det egentligen är Kommunal som spöksufflerat.

Slutsatserna om vad som gjort att äldreomsorgen blivit så oerhört utsatt under coronapandemin ekar av mantrat som fackförbunden skanderat väldigt länge: personalen behöver relevant utbildning, personalstyrkan är för slimmad och lönerna måste bli högre. Scheman måste bli bättre, stressen mindre och personalen måste ha adekvata språkkunskaper. Med andra ord, att arbeta inom äldreomsorgen måste bli mer attraktivt och värdigt.

Läkare vägrade komma

Även om det under pandemin regelbundet påpekats att det visst finns äldreboenden som fungerat bra, till och med helt utan smitta och coronarelaterade dödsfall enligt Coronakommissionen, bjuder utredningen på skrämmande och sorgliga berättelser ur verkligheten från personal inom äldreomsorgen.

Det vittnas om skyddsutrustning som saknas, extrem personalbrist och läkare som vägrar komma på fysiska sjukbesök på boendena och skyller på besöksförbud. Och regionens personal som kommer med full skyddsmundering medan kommunanställda får nöja sig med att tvätta händerna. Inte förrän i juni kom testningen igång på allvar, och då hade mängder av människor redan hunnit smittas och dö.

Elefanten i rummet

Coronakommissionen vill se krislagar för krislägen, ett sammanhållet journalsystem och att den rådande ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och myndigheter får en bättre samordning.

“OM nu ansvarsfördelningen ska se ut som den gör”, som Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska Institutet och ledamot i Coronakommissionen, muttrade på ett webbseminarium hos SNS.

Och detta tycks vara elefanten i rummet: Om det nuvarande lapptäckssystemet med oklar ansvarsfördelning bevisligen är så dåligt, hur länge är det försvarbart att ha det kvar?

Beslutskedja: Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19

30/6
2020
30/6
2020
15/12
2020
15/12
2020
17/12
2020
28/1
2021
5/2
2021

Forrige artikel Rayman: Regeringen tar taktpinnen från Folkhälsomyndigheten Rayman: Regeringen tar taktpinnen från Folkhälsomyndigheten Næste artikel Ett händelserikt år i politiken – även utan pandemin Ett händelserikt år i politiken – även utan pandemin
Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

ÄLDREOMSORG. Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Socialutskottet vill dock följa upp tidigare satsningar först. För att pengarna inte ska försvinna i M-kommuners privatiseringar, pikar vice ordförande Kristina Nilsson (S).