Jag ber om ursäkt till alla jag ghostat genom åren

För ett par veckor sedan meddelades i tidskriften Kvartal att den massiva uppmärksamheten runt Epsteinfilernas innehåll borde ses som moralpanik. Epstein måste ju ha haft sympatiska sidor också vid sidan om sitt intresse för pedofili (ursäkta hebofili) och trafficking. Varför skulle han annars ha ett så stort nätverk?

Ett system av mikrotjänster 

När Kvartal väljer att rikta in sig på privatmoral skjuter man kraftfullt vid sidan om målet. För i princip alla andra bedömare har det blivit uppenbart att Epsteins sexuella övergrepp bara varit en del i hans entreprenöriella nätverkskonstruktion uppbyggd på tusentals utbyten av micro favors.

Ett ständigt flöde av tjänster och gentjänster som instrumentellt skapar starka beroenden i det högsta nivån av politisk och ekonomisk makt. Genom Epsteinfilernas offentliggörande får vi vanliga dödliga en liten inblick i det slutna nätverkande som starkt påverkar den globala ekonomin, klimatet och demokratin. Det är inte en konspiration, det är ett nätverk.

Äventyrar samhällssäkerheten

Själv är jag så överdrivet tveksam till nätverkande att jag sannolikt framstår som ascocial. Jag ber därför om ursäkt till alla jag medvetet eller omedvetet ghostat genom åren. Bakgrunden är att jag sett alldeles för mycket av osund samverkan vilande på radband av micro favors i de branscher jag arbetat (om än inte på Epstein-nivå).

Under alla de år jag arbetat med informationssäkerhet har det funnits tydliga kotterier inom området skapade både med ryggdunkar och med krassa affärsintressen. Tendensen har stärkts när säkerhet växt till ett viktigt område för samhället men också för en mängd nya konsulter som genomgår en magisk utveckling och blir ”seniora” på ett halvår.

De enda som tjänar på den här kläggigheten är leverantörerna som redan är inne i värmen, andra leverantörer får inte en inte rättvis chans att sälja sin tjänst

Det ställer till det inte minst för offentlig sektor som av olika anledningar är dåliga på konsultupphandlingar och därmed alltför ofta får en gris i säcken. I förlängningen påverkar det samhällets säkerhet som helhet.

Intressekonflikter i skymundan 

Ännu värre är det inom digitalisering och AI där techjättarna bjudits in till de flesta råd och kommissioner som olika regeringar tillsatt. Därmed har de tillåtits att starkt påverka den nationella utvecklingen utan tråkiga hinder. Att ens ta upp att det finns en intressekonflikt mellan det offentliga och leverantörerna har mötts med i bästa fall uppriktig förvåning.

Det far gör är alltid rätt och myndigheter, regioner och kommuner har fortsatt linjen med nära fraternisering med sina it-leverantörer. Man ställer ivrigt upp i bolagens marknadsföring som här där Försvarsmaktens representant agerar försäljare för Microsoft.

De är långt ifrån ensamma och kommuner får sägas vara de som mest villigt agerar som bolagens förlängda arm, även de kommunala bolagen. Ett stort antal kommuner (Uddevalla, Karlstad, Lidingö, Botkyrka, Norrköping….) har ställt upp i leverantörens videokanaler, i artiklar, på konferenser för att prisa leverantörens tjänster.

En mycket vanlig sättning är att ett projekt presenteras som ett ”bra exempel” där kommunen och leverantören framstår som två likvärdiga aktörer. Mycket säljande naturligtvis, liksom de stora event som man kan bli inbjuden till.

Håll armlängds avstånd

De lätt-groomade offentliga it-cheferna får sannolikt oftast inte ens betalt för det här mer än i goda luncher och i en känsla av gemenskap med leverantören. Däremot förlorar offentlig sektor desto mer på att upphandlingar inte sköts affärsmässigt och för verksamhetens bästa.

De enda som tjänar på den här kläggigheten är leverantörerna som redan är inne i värmen, andra leverantörer får inte en inte rättvis chans att sälja sin tjänst.

Är det inte dags att gå tillbaka till gammal hederlig förvaltningstradition och hålla armlängds avstånd mellan kund och leverantör?