Debattredaktionen: Ingen vill se på när Claude debatterar ChatGPT

Din röst behövs 

När vi lyfter frågan med skribenter upplever vi att många inte reflekterat över vilka konsekvenser en AI-genererad text kan få för det offentliga samtalet. Vi ser allt fler tecken på att texten och människan bakom den håller på att glida isär.

Debattörer som vi talat med anser att det är tillräckligt att de kan stå för innehållet oavsett om texten är AI-genererad eller ej. Somliga litar inte på sin egna förmåga att skriva och tror att AI är nödvändigt för att för att texten ska bli tillräckligt bra. Andra ser det som ett effektivt verktyg för att spara tid jämfört med om de skulle skriva texten själva. Det är en olycklig utveckling.

Vi menar att språket och tanken hänger ihop. Arbetet med att formulera vad man tänker, tycker och står för är en central del av själva tankeprocessen. Det räcker inte att leverera en färdig text som man säger sig stå bakom fullt ut, då har man faktiskt inte själv resonerat sig fram till tankarna. 

I ditt språk finns det mänskliga som en AI inte kan mäta sig med. Det är det som ger din text liv och mening

Ingrid Skovdahl, Kristian Andersen och Lukas Marklund
Debattredaktörer i Norge, Danmark och Sverige

Därför inför vi nu nya riktlinjer som slår fast att debattartiklar och krönikor i Altinget ska vara skrivna av människor. 

På Altinget eftersträvar vi en upplysande och intressant debatt med nya, kritiska och oväntade perspektiv, tankar och idéer. Även om språkmodellerna blir allt mer avancerade är det viktigt att komma ihåg att AI i grunden är en statistisk modell som, ord för ord, beräknar den mest sannolika fortsättningen utifrån det material den tränats på

Eftersom AI bygger på redan publicerade texter är det därmed ett begränsat verktyg för att bidra med verkligt nya och nyskapande perspektiv i samhällsdebatten.

Dessutom fungerar AI dåligt när det gäller att bygga vidare på ny kunskap och kritiska perspektiv. Ett etablerat påstående som har upprepats under lång tid favoriseras i många språkmodeller framför ett fåtal nyare studier som har motbevisat påståendet. AI bidrar alltså snarare till att upprätthålla gamla myter eller föråldrad information, vilket UiT-stipendiaten Magnus Ingebrigsten påpekat i en intervju i Morgenbladet. 

Altingets journalister använder AI i vissa redaktionella processer. Använt på ett ändamålsenligt sätt kan AI vara ett bra verktyg för idéarbete eller för att exempelvis korrigera skrivfel. Men det förutsätter också att du som skribent använder ditt sunda förnuft och tar ställning till vad maskinen föreslår – för särskilt intelligent är den inte alla gånger.

Opersonliga texter är ointressanta att läsa och det är tyvärr en etablerad missuppfattning att människoskrivna texter blir bättre när AI får gå igenom dem. Det är fel. Det är din personliga röst och ditt engagemang som fångar läsaren.

I ditt språk finns det mänskliga som en AI inte kan mäta sig med. Det är det som ger din text liv och mening. Därför är det väldigt synd att låta en AI sudda bort den personliga rösten och särprägeln genom omfattande omskrivning och språkvård. Än tråkigare är att det faktiskt inte gör texten bättre, bara mer slätstruken och tråkig. 

Ska vi överlåta det offentliga samtalet till maskiner?

Förmågan att tänka och resonera sig fram till sina argument är en färdighet som måste tränas och underhållas. Det tar tid att läsa och ta ställning till vad andra skriver, och det tar dit att skriva själv. Men så måste det få vara om det är en upplyst, ärlig och engagerande debatt vi vill ha. När debattörer i allt större utsträckning lämnar skriv- och reflektionsarbetet åt maskiner fruktar vi att det på sikt kommer försvara vår förmåga att tänka självständigt. 

Eftersom AI i dag främst tränas på texter skrivna av människor, kan det i framtiden bli så att AI i allt större utsträckning tränas på texter som redan har skapats av AI. Det kan skapa en slags cirkel där AI lär sig av AI. En ny undersökning visar att mer än femtio procent av alla artiklar på nätet förra året var AI-genererade. Andelen kommer sannolikt att öka kraftigt framöver. 

Utvecklingen av AI går mycket snabbt och det är svårt att förutse var vi befinner oss om några år

Ingrid Skovdahl, Kristian Andersen och Lukas Marklund
Debattredaktörer i Norge, Danmark och Sverige

Är det så vi vill ha det?

Som mediehus har Altinget ett ansvar att skapa förutsättningar för en öppen, kritisk och faktabaserad debattkultur. Medierna överlag har en viktig roll för att upprätthålla och stärka yttrandefriheten i vårt demokratiska samhälle. 

Vi ser oss därför tvungna att klargöra att yttrandefriheten inte syftar till att skydda orden i sig, den syftar till att skydda människors rätt att uttrycka dem. 

Stå upp för den mänskliga meningsbildningen 

Flera medier har redan infört strikta riktlinjer för AI-användning i opinionsmaterial. Dagens Nyheter införde riktlinjer för AI i debatten redan 2023. De understryker att de är en tidning för människor, av människor, och att de därför inte ska publicera AI-genererade texter. New York Times har också valt en strikt linje och tillåter varken generering, ändring eller förbättring av texter med hjälp av AI. 

Nu inför vi våra egna riktlinjer och vi efterlyser att fler medier tar ställning i denna debatt. 

Utvecklingen av AI går mycket snabbt och det är svårt att förutse var vi befinner oss om några år. Vi kan dock konstatera att läsarna inte vill ha AI-genererade eller kraftigt AI-tillrättade texter. De uppfattar dem varken som engagerande, äkta eller trovärdiga. 

Som mediehus måste vi göra vad vi kan för att skapa förutsättningar för en seriös och upplysande debatt, och för att tilliten till oss som publicistisk aktör inte ska försvagas.