Krönika av 
Fia Ewald

Digitaliseringen riskerar göra biblioteken till torftiga Netflix för böcker

Ett bibliotek är inte bara en boksamling dit man gå och låna de böcker man redan bestämt sig för att läsa, utan också en plats för upptäckter. Digitaliseringen riskerar att vulgarisera biblioteken om den tillåts innebära att urvalen blir bara det senaste och bredaste.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Fia Ewald
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det finns otaliga beskrivningar av vad skol- och folkbibliotek betytt för en som barn eller ungdom. Hur biblioteket var både en tillflykt och ett rum för eskapism, en plats där man äntligen kunde vara sig själv. Icke att förglömma hur man fick tillgång till kunskap som annars varit utom räckhåll.

Biblioteksdöd under 25 år

I en dyster skrift med namnet ”Biblioteksdöden” som Lärarstiftelsen tagit fram framgår att de under de senaste 25 åren har tre av tio folkbibliotek försvunnit. Än dystrare ser det ut på skolsidan där bara 4 av 10 skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek:

Konflikten skulle kunna beskrivas som en mellan det traditionella folkbildningsidealet och en marknadsanpassad verksamhet som styrs av efterfrågan

”Det är dramatiska skillnader mellan olika skolstadier och mellan offentliga samt fristående skolor. Över 80 procent av gymnasisterna i kommunala gymnasieskolor har tillgång till skolbibliotek medan andelen bara är 15 procent i fristående gymnasier. I grundskolan har en tredjedel av eleverna i kommunala skolor tillgång till bibliotek medan siffran bara är 18 procent för de fristående skolorna.”

Inte bara en boksamling

Ett bibliotek är inte bara en boksamling dit man gå och låna de böcker man redan bestämt sig för att läsa. När det gäller skolbibliotek har de exempelvis en aktiv roll för att utveckla och stödja det pedagogiska arbetet. I bibliotekslagen formuleras också de mer omfattande syften som finns på samhällsnivå:

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Marknadsanpassning riskerar vulgarisera biblioteken

Slutligen är en stark USP för biblioteken serendipity, det vill säga möjligheten att göra upptäckter medan man letar efter något annat samt att biblioteket som institution kan lotsa dig fram till något som du inte ens visste att du vill ha.

Biblioteken ska både uppfylla den enskilde låntagarens önskemål och samtidigt verka för ett antal grundläggande värden för samhället. I nuläget uppstår en målkonflikt som pågår parallellt med att allt fler bibliotek läggs ner.

Konflikten skulle kunna beskrivas som en mellan det traditionella folkbildningsidealet och en marknadsanpassad verksamhet som styrs av efterfrågan. I dag har det senare alternativet blivit allt populärare, som i en vulgärform skulle förändra biblioteken till att bli en slags Netflix för böcker, där hela tiden mer av samma sak köps in och biblioteken blir alltmer lika bokhandlarna med endast det senaste och bredaste på hyllorna.

Algoritmer ska inte styra allt

Konflikten ger en god illustration av ett inbyggt problem i dagens digitalisering. De nya systemlösningar som introduceras i biblioteken handlar påfallande ofta om att digitalisera urval och upphandling av böcker. Dock är det är svårt för algoritmerna att fånga vilka böcker som skulle bidra till det demokratiska samhällets utveckling.

Att arrangera sin samling utifrån låne- och beställningssiffror är naturligtvis en mycket mer hanterlig uppgift – och vips har vi återigen en digitalisering som leder fram till något annat än verksamhetens faktiska uppdrag. I kontrast till detta uppdrag legitimeras i stället en inneboende marknadslogik där effektivisering och hårda, användbara siffror blir central i verksamheten drift. Bibliotekariernas kompetens att vårda och utveckla beståndet så det även innehåller äldre och smalare litteratur på ett sätt som svarar mot lagstiftningens krav blir ur detta perspektiv ointressant.

Vi måste sluta vara underdåniga tekniken

När digitalisering sker med utgångspunkten att vi gör det som tekniken tillåter oss att göra, inte det som vi egentligen eftersträvar för verksamheten, kommer både våra individuella liv och samhället att bli torftigare och mer alienerande.

Vi måste börja bekymra oss vad som finns i våra tankar och inte vara så underdåniga tekniken. I detta fall måste dagens barn och även vuxna ha rätt till alla de underbara möjligheter ett bibliotek erbjuder och kunna säga att det var biblioteket som räddade mig.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget