Geggan inom digitaliseringen måste granskas

Internet tillkom i en tid mellan rädsla och framtidsdröm. Rädslan var för Sovjet och drömmen handlade om en möjlighet för alla att delta i ett gemensamt samtal. I dag har vi fått både digitalisering och artificiell intelligens, men ingen ny framtidsdröm och framförallt ingen dröm om gemenskap och delaktighet. Samtidigt utropas AI som en ”disruptiv” kraft på samhällsnivå.

När partierna saknar digitaliseringspolitik tillåts techjättarna och deras kolportörer helt dominera samtalet, medan vi som ska leva i det samhället ställs vid sidan om, icke inbjudna att påverka.

Delaktighet betyder nu att underordna sig de it-tjänster som myndigheter tillhandahåller genom att ”lära” sig hur de fungerar, gud förbjude att de skulle anpassas till behovet. Alternativt att staten lärt sig av Kry och låtit en myndighet att för ett antal miljoner inrätta en telefon som skyfflar användare som behöver hjälp vidare till biblioteken som definitivt inte får mer resurser för detta.

Av en händelse är nätverkets arbete finansierat av en av leverantörerna med närmast monopol på molntjänster i kommunerna.  

Underskottet på delaktighet förstärks ytterligare av lobbyismens snabba frammarsch i Sverige och som nu har ett stort inflytande över de politiska beslut som fattas. I Mats Engströms utmärkta bok Skuggspel beskrivs bland annat hur lobbyism bidragit till en ändrad inriktningen inom kärnkrafts- och miljöfrågan.

Där kan vi prata om en disruptiv kraft.

Almega och SKR driver på till stöd

Samma starka påverkan finns inom digitalisering och AI, även om ingen hunnit skriva en bok om det än. Förutom de techjättar som i vissa fall har närmast monopol i delar av offentlig sektor kan man se hur arbetsgivarorganisationerna Almega och SKR driver på till stöd för dessa i sina kanaler. Det kan ske genom att man formulerar talepunkter som monomant upprepas, till exempel att digitalisering och AI både kan lösa grundläggande samhällsproblem och reducera kostnader.

För detta finns inga vetenskapliga belägg, men det hindrar inte att också statliga myndigheter som Digg återkommande förmedlar budskapen vidare.

Påverkan kan paketeras på ett lika snyggt sätt som när läkemedelsbolag har låtit patientföreningar vara kanalen för sina budskap.

En intrikat konstruktion är den som byggts av person som var involverad i ett av de mest kostsamma offentliga digitala haverierna på senare år. Den personen har skapat ett ”nätverk” för främst kommuner, där högt uppsatta tjänstemän ingår och figurerar i styrning och marknadsföring.

Av en händelse är nätverkets arbete finansierat av en av leverantörerna med närmast monopol på molntjänster i kommunerna.

En mycket aktiv kommun i nätverket blir tvärtyst i flera veckor när jag frågar om vad det här egentligen är för organisation och om det inte kan uppstå en jävsituation. Efter flera påtryckningar får jag ett svar vars innebörd jag tolkar som att kommunen själva inte vet. Parallellt med ”nätverket” driver samma person ett företag som lyckas sälja in konsulttjänster till sina kommunala vänner i samma nätverk.

Medborgarna måste kräva delaktighet

Så kan det se ut på kommunal nivå, men samma gegga finns nationellt där techjättarna alltid är inbjudna till regeringens bord när digitalisering/AI ska diskuteras.

Vi invånare har heller inga starka företrädare som granskar digitaliseringen. I andra länder finns fristående journalister som gör ett gott jobb, men i Sverige saknas både arenor och granskare utan band till industrin. Till och med forskare som uttalar sig kan vara inbäddade i den kultur och ekonomi som skapats av leverantörerna.

Sammantaget leder detta till både till sämre utveckling i offentlig sektor och till korruption. Beroendet till amerikanska molntjänster som kunnat växa fram i det här klimatet kommer nu också att försätta oss i en ännu mer prekär situation under Trump.

Det är dags att kräva en verklig delaktighet i den digitala utvecklingen och skapa en framtid som vi medborgare – och inte främst techjättarna – vill ha.