Prenumerera
Annons
Krönika av 
Daniel Wiklander

Krypteringsstriden delar Europa – och Sverige

Det bästa vore&nbsp;om så många som möjligt följer Försvarsmaktens och EU-parlamentets exempel, skriver krönikören.&nbsp;<br>
Det bästa vore om så många som möjligt följer Försvarsmaktens och EU-parlamentets exempel, skriver krönikören. 
Foto: Fredrik Hjerling / Magnus Lejhall/TT
20 oktober 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I somras kom rikspolischefen med en något överraskande uppmaning till Sveriges föräldrar: tillåt inte dina barn att använda appen Signal. Om de ändå gör det – kontakta polisen. Enligt rikspolischef Petra Lund har appen inget ”normalt användningsområde”.

Signal är en gratis app som gör det möjligt för krypterad kommunikation, både via telefonsamtal och chatt. Det handlar om så kallad totalsträckskryptering, där informationen är krypterad hela vägen mellan sändare och mottagare.

Kryptering som skydd och problem

Att den här sortens kommunikation upplevs som ett problem av polisen är inte så överraskande.

Under se senaste åren har EU-kommissionen drivit på hårt för att omöjliggöra verkligt totalsträckskrypterad information

Men samtidigt använder Försvarsmakten Signal eftersom totalsträckskryptering faktiskt ger ett hyfsat bra skydd (däremot kanske det inte är så smart under en militär operation, som USA:s försvarsminister Hegseth blev varse i våras när en journalist av misstag lagts till i den högsta politiska ledningens Signalgrupp).

Människorättsorganisationer rekommenderar appen och även EU-parlamentet använder den. Liksom många journalister som är måna om att skydda sina källor.

Signal är nu inte ensamt om att använda totalsträckskryptering – även exempelvis Facebooks ägarkoncern Meta använder samma typ av kryptering i sin meddelandeapp WhatsApp. Skillnaden är att Signal drivs av en stiftelse och inte av ett bolag som tjänar pengar på att samla in och sälja metadata.

EU vill öppna bakdörrar

Under se senaste åren har EU-kommissionen drivit på hårt för att omöjliggöra verkligt totalsträckskrypterad information.

I korthet vill man tvinga apptillverkarna att tillhandahålla bakdörrar där meddelanden skannas innan de krypteras, så att Petra Lund med kollegor alltid har möjlighet att lyssna och läsa.

Förslaget har fått namnet Chat Control och skälet som anges är framför allt att försvåra för pedofiler att ta kontakt med minderåriga. Och det är naturligtvis ett skäl som är svårt att argumentera mot – ”tänk på barnen” är därför också det första som brukar anföras för olika slags inskränkningar av integriteten.

Däremot vore det naivt att tro att det är det enda EU-kommissionär Ylva Johansson och de andra hade i tankarna med den påbjudna bakdörren.

Ett splittrat landskap

Signal har för sin del varnat för att de kan bli tvungna att lämna Europa om förslaget blir verklighet. Även Meta har varnat för följderna om totalsträckskryptering i praktiken blir olagligt. Även om det i deras fall alltså till stor del handlar om att det då kommer att finnas mindre metadata att samla in och sälja till annonsörer.

Även om de inte kan läsa de krypterade meddelandena, kan en myndighet alltid ta reda på vilka som haft kontakt

Alldeles nyligen stoppades den senaste versionen av Chat Control, snarlik de tidigare, nu för att Tyskland satt sig på tvären. I Sverige går skiljelinjen på tvären genom blocken – M, L, KD och S är för lagen, medan SD, C, V och MP är emot.

Polisens frustration är på ett plan begriplig, men frågan är som vanligt om deras behov verkligen överväger behovet av skydd för integriteten, och naturligtvis om det verkligen är så att det inte skulle finnas några legitima användningsområden för appar som Signal. Faktum är att de fungerar bättre för sitt syfte att skydda kommunikation ju fler som använder dem, och ju mer ”normal” kommunikation som sker via exempelvis Signal.

För även om de inte kan läsa de krypterade meddelandena, kan en myndighet alltid ta reda på vilka som haft kontakt, vare sig det är helt okrypterat eller med totalsträckskryptering.

Om då enbart dissidenter (i en diktatur) eller journalister och deras källor (i en demokrati) samt landets kriminella använder appen blir det lätt att identifiera vilken kategori var och en tillhör.

Bred användning ger skydd

Det bästa sättet att upprätthålla både källskydd och möjligheten för exempelvis motståndare till Putin och Lukasjenko att undgå upptäckt är om så många som möjligt följer Försvarsmaktens och EU-parlamentets exempel i stället för rikspolischefens.

Om det så är för att hålla kontakt med sina barn eller be partnern komma ihåg att köpa mjölk på väg hem från jobbet.

Kriminaliteten är ett samhällsproblem som givetvis behöver bekämpas – bara inte på bekostnad av integriteten för Europas hundratals miljoner invånare.

Tidigare krönikor

Daniel Wiklander är redaktör och ansvarig utgivare för Föreningen grävande journalisters tidskrift Scoop samt fristående gästkrönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Public service behöver mer pengar, inte mindre

- Det är Thybergs avgång som är nyheten, inte själva bilderna - Altinget

- När grundlagen förändras blir det svårare att gräva i korruptionen

- Gingängets skandal i Alingsås hade kunnat läcka till kriminella

- AKB i tv-underhållning är ett lillfinger som inbjuder till att ta hela handen

- Medierna är inte åklagarnas hjälpredor

- Efter regn kommer solsken för besvikna medier

- Vore det för mycket begärt, MPF?

- Källskydd? Inte om tidningen är myndighetsägd

- Inte första gången auktoritära ledare rycker i kopplet kring Sveriges hals

- Att tidningarna använder AI ligger i allmänhetens intresse

- Flippfloppen – något av det svenskaste vi har

- Politikernas mediestödsschabbel kan leda till konkurser

- Kommer vi ha varit naiva gällande övervakningen?

- Medierna svalde koranbrännarens boxningsmatch med hull och hår

– Arbetsro i regerandet är ett dåligt skäl att inskränka ordningslagen

- Ljudet av kommunikatören som dunkar huvudet i skrivbordet

- Stick huvudet utanför fönstret och be lögnaren förklara sig

- Ylva Johanssons övervakningsförslag bekämpar mygg med luftvärn

- Saker sätts i rullning när publicistik blir en rättsfråga

- Polisen måste också följa grundlagarna

- Tycker de styrande att yttrandefrihet är en världslig sak?

- Myndigheternas och pamparnas obstruktion av journalistiken

- Inflationen spökar vidare i regeringens budget

- Facebook begränsade mitt konto på grund av en skämtserie

- Småtidningarna förlorare i mediestödsförslaget

- Som Flugornas herre - fast med automatvapen

- Kan ägarna till Lexbase simma lugnt med sitt grundlagsskydd?

- Fler än ”antiimperialisterna” ser problem med utlämningen av Assange

- Förtalsturism och okynnesstämningar mot medier ett växande problem

- Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato
 

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026