Krönika av 
Daniel Wiklander

Fler än ”antiimperialisterna” ser problem med utlämningen av Assange

Julian Assange kommer av allt att döma att utlämnas till USA och där troligen tillbringa resten av livet i fängelse. Den stundande utlämningen kan emellertid skapa oroande prejudikat för visselblåsare och journalister. 

Assange-supportrar demonstrerar i London. 
Assange-supportrar demonstrerar i London.  Foto: Alastair Grant/AP/TT
Daniel Wiklander
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Alldeles i början av Karl Ove Knausgårds roman ”Morgonstjärnan” minns en av karaktärerna sin barndom: Hur han ligger i sängen och hör Pink Floyds mastodontalbum The Wall genom väggarna från vardagsrummet. Jag läser stycket extra uppmärksamt – det är även ett av mina barndomsminnen. Roger Waters röst och texter jag ännu inte riktigt förstod uppfyllde tillvaron ett tag där precis i skarven mellan 1970-tal och 1980-tal. Ofta sorgligt, ofta olycksbådande. Alltid väldigt starkt.

Nu befinner han sig i häkte inför en stundande utlämning till USA, där han hotas av 175 års fängelse.

På senare år har Roger Waters främst utmärkt sig som en i en grupp åldrade män vars politiska ställningstaganden sällan sammanfaller med mina. Inte minst utrikespolitiskt där de ser USA som problemet medan Rysslands och Syriens illdåd behandlas med långtgående överseende eller förnekelse.

Utan hänsyn till medieetik

Givetvis fördömer de alla det amerikanska åtalet mot Julian Assange, grundare av sajten Wikileaks, för olagligt anskaffande och offentliggörande av sekretessbelagt material.
Ett tag samarbetade Wikileaks med stora etablerade medier som på så vis kunde sålla i materialet organisationen kommit över och göra nyheter på det. Senare började man släppa material oredigerat och utan någon hänsyn till medieetiska regler. Som vilken grupp hackare som helst.

Inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016, med offentliggjord information som närmast övertydligt blev ammunition för Donald Trump, undanröjde alla illusioner om att det längre rörde sig om publicistisk verksamhet.

Assange lämnas ut

Under en stor del av det senaste decenniet har Julian Assange åtnjutit politisk asyl på Ecuadors ambassad i London – tills man där tröttnade på sin långvariga gäst. På senaste tiden har han suttit i brittiskt fängelse för att ha brutit mot sina borgensvillkor i Storbritannien för sexualbrott i Sverige som sedan ett par år är preskriberade. Och nu befinner han sig i häkte inför en stundande utlämning till USA, där han hotas av 175 års fängelse. I fredags godkände Storbritanniens inrikesminister Priti Patel utlämningen.

Roger Waters och de andra runtom i världen som får plats under det breda ”antiimperialistiska” paraplyet är nu inte de enda som protesterar mot utlämningen av Assange. Även organisationer som Journalistförbundet, de europeiska och internationella journalistorganisationerna EFJ och IFJ och Reportrar utan gränser har uttalat sitt fördömande. Liksom Amnesty och Svenska PEN med systerorganisationer.

Prejudikat skapas

Till skillnad från hos antiimperialisterna handlar det här inte om okritiskt stöd till en person som varken privat eller professionellt kan anses värd särskilt mycket lovord, utan om de prejudikat som kan skapas i och med den stundande utlämningen. Ska journalister behöva oroa sig för åtal och fängelse resten av livet för att de tar del av läckt hemlig information om USA:s försvarsmakt?

Det är uppenbart att amerikanska justitiedepartementet i sin kommunikation försöker parera detta – Assange är inte journalist, han fick inte bara en hög CD-skivor med dokument utan misstänks ha hjälpt till aktivt med anskaffandet, man har valt att åtala för material där privatpersoners identiteter röjts med fara för deras liv. Dessutom bedyrar departementet att man tar journalisters roll i det demokratiska samhället på allvar. Ja, man är till och med tacksam för den.

Otryggare för visselblåsare

För journalistorganisationerna som protesterar spelar det mindre roll – visselblåsandet och allmänintresset är det centrala, och att utlämna Assange gör tillvaron otryggare för andra som av liknande orsaker sökt skydd i Europa.

Men sommaren 2022 ges knappast någon sådan pardon. Militära hemligheter värderas högre än journalistiska principer – det visar även den kommande ändringen av den svenska tryckfrihetsförordningen. Den cyniska slutsatsen blir att Assange av allt att döma kommer att utlämnas till USA och att han också troligen kommer att tillbringa resten av livet i fängelse.

Ja, såvida inte en viss möjlig framtida president skulle benåda honom.

Som tack för hjälpen. 

Läs också

Fakta

Daniel Wiklander är redaktör och ansvarig utgivare för Föreningen grävande journalisters tidskrift Scoop samt fristående gästkrönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Förtalsturism och okynnesstämningar mot medier ett växande problem

Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato

 


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget