Krönika av 
Daniel Wiklander

Grundlagsändringen kan göra det svårare att granska allierade inom Nato

Parallellt med att stubintråden som tändes med grundlagsändringen brinner ut, går Sveriges resa mot Natoanslutning nu i allt snabbare takt. Vi kommer i så fall att ha 31 allierade vars väpnade styrkor svenska medier gör klokast i att inte granska närmare, om de vill undvika åtal.

Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott, skriver Daniel Wiklander.
Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott, skriver Daniel Wiklander. Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I höstas blev jag uppringd av en nyhetsredaktion som ville ha med mig i en studiodiskussion om gangsterrap och huruvida den borde tillåtas att spelas i radio. Jag tackade nej. Farbror är snart 50 och ska nog inte sitta i tv och diskutera ungdomskultur.

Det jag hade kunnat ha att säga i programmet hade handlat om rätten att inte publicera vad som helst, bara för att man får enligt lag. Utgivaransvaret gäller även om innehållet är en gangsterrappares erkännanden på vers av begångna våldsbrott. Man kan välja att avstå på etiska grunder. Ett sådant beslut skulle vara fullt rimligt, medan förbud å andra sidan vore vansinne.

Varje inskränkning av gränserna för vad medier får göra är en inskränkning av journalistikens oberoende. Ibland behöver detta dock ställas mot andra värden i samhället. Men det är en vettig ordning att försöka hålla skrivningarna i lagarna som har som syfte att garantera friheten för medierna, och även markera dess gränser, så tillåtande som möjligt och låta publicister se till att dessa andra värden respekteras.

Men i själva brottsutredningen riskerar inte bara källskyddet som rör den misstänkt brottsliga publiceringen utan även annat att röjas.

Tryckfrihetsförordningen, TF, och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är grundlagar och ändras vanligen med två riksdagsbeslut med val emellan. Tanken är att väljarna ska ha en chans att rösta bort den majoritet som så att säga tände stubinen på bomben som i ett senare skede riskerar att detonera.

Utlandsspioneri

Den 6 april i år beslutade en överväldigande riksdagsmajoritet att det senaste förslaget till ändring av TF och YGL ska upp för en andra beslutsomgång efter valet. Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott – utlandsspioneri. Dessutom utvidgas begreppet ”främmande makt” till ”främmande makt eller liknande sammanslutning”. Islamistiska Al-shabab i Somalia är ett exempel som ges i utredningen i frågan, SOU 2017:70. Terrorsekten IS kunde vara en annan.

I samma utredning nämns risken att sådan främmande makt eller liknande sammanslutning skulle kunna ”använda grundlagsskyddade medier för att röja hemliga uppgifter”. Och visst: Det sker ett och annat under skydd av TF och YGL som lagarna aldrig var tänkta att skydda. Men än har just detta inte skett, vilket gör det tveksamt att använda det som argument för inskränkning av tryck- och yttrandefriheten.

Röjt källskydd

De båda remissinstanserna Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister motsätter sig ändringarna, och det på goda grunder: ”Liknande sammanslutning” kan träffa betydligt bredare än bara Al-shabab, och svenska journalister som bevittnar krigsbrott av ett allierat lands väpnade styrkor måste räkna med att det kan bedömas som utlandsspioneri att rapportera om det.

Det som snart nog är svensk lag har en skrivning om att utgivaren kan frias om uppgiften ”med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. Åtalade utgivare som hävdar detta kommer säkert i vissa fall att nå framgång. Men i själva brottsutredningen riskerar inte bara källskyddet som rör den misstänkt brottsliga publiceringen utan även annat att röjas.

Klokt att inte granska

Parallellt med att stubintråden som tändes den 6 april brinner ut går Sveriges resa mot Natoanslutning nu i allt snabbare takt. Kanske är vi redan medlemmar när ändringarna i TF/YGL träder i kraft. Vi kommer i så fall att ha 31 allierade vars väpnade styrkor svenska medier gör klokast i att inte granska närmare, om de vill undvika åtal.

Jag tror inte resultatet blir ett annat än sist när frågan tas upp igen efter valet. Men precis som vi publicister bestämmer innehållet i våra medier så har varje riksdagsledamot rätt att trycka på vilken knapp de vill i en votering. De skulle kunna låta etiken vara vägledande även där.

Fakta

Daniel Wiklander är redaktör och ansvarig utgivare för Föreningen grävande journalisters tidskrift Scoop samt fristående gästkrönikör i Altinget.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget