Saker sätts i rullning när publicistik blir en rättsfråga

Det är inne att stämma staten. På tisdagen blev det klart att Nacka tingsrätt låter ungdomsorganisationen Aurora gå vidare med sin grupptalan mot svenska staten för bristande klimatpolitik. Aurora består av drygt 600 barn och ungdomar, den mest namnkunniga torde vara klimataktivisten Greta Thunberg. Man stödjer sig på Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och Justitiekanslern, JK, företräder staten.

Så långt påminner det ytligt med ett mål i Stockholms tingsrätt där rätten i förra veckan dömde till statens nackdel. Staten anses ha brutit mot artikel 8 i Europakonventionen, den som ska garantera den enskildes rätt till privatliv.

Ibland kan metoderna vara nödvändiga.

Här upphör dock alla likheter med Auroras grupptalan. Kärande Linda Karlström är en förgrundsfigur i den internationella antivaccinrörelsen, och hon stämde staten för brott mot flera av Europakonventionens artiklar sedan journalister från SVT farit med osanning om sina syften när de filmat med öppen kamera, och dessutom filmat henne med dold kamera.

Ibland är metoderna nödvändiga

Att använda sig av dold kamera och olika typer av infiltration, ”wallraffande” som det ibland kallas efter den legendariske tyske reportern Günther Wallraff, är aldrig okontroversiellt. Det är helt enkelt inte metoder som journalister ska ta till lättvindigt. Och de som spelas in i smyg ska alltid ges möjlighet att öppet besvara de frågor materialet väcker.

Men ibland kan metoderna vara nödvändiga. Det kan handla om religiösa företrädare som utåt ställer upp på majoritetssamhällets värderingar, men när de tror att ingen spelar in ger råd om hur hustrur och döttrar kan hållas på mattan. Det kan vara företrädare för politiska partier som har en åsikt när kameran är på, och en annan när de inte inser att de blir inspelade som i Uppdrag gransknings omtalade valstugereportage 2002. Eller som i det aktuella fallet från SVT-dokumentären ”Vaccinkrigarna” – en vaccinmotståndare som även visar sig omfatta ännu grövre konspirationsteorier.

Skilda åsikter om domen

På filmerna med dold kamera framkommer det att Linda Karlström anser att judar styr världen, och att judarna för att behålla denna maktposition diktat upp det som historiker i själva verket är eniga om är sanningen om Förintelsen. När hon i programmet bereds möjlighet att förklara vad hon menar så står hon fast vid åsikterna.

Tingsrätten går inte med på att staten kan anses ha ansvar för hur SVT arbetar eller företagets publicistiska beslut, men anser däremot att staten ska betala 100 000 kronor i skadestånd till Linda Karlström för att det inte finns något sätt att rättsligt pröva den avvägning mellan den enskildes rätt till privatliv och andras friheter – i detta fall yttrandefrihet – som nämns i Europakonventionens artikel 8.

Kluvna reaktioner på domen

Domen, som ännu kan komma att överklagas av JK, har tagits emot på skilda vis bland jurister och bland journalister. Juristerna prisar en välskriven och pedagogisk dom medan journalisterna oroar sig för vad det kan innebära om domen skulle vinna laga kraft. Kommer staten att tvingas göra det möjligt att rättsligt pröva wallraffande eller reportage med dold kamera? Var kommer i så fall gränsen att dras? Och – inte minst betydelsefullt – kommer personer som granskas med sådana medel att kunna hota med stämma medierna när de ställs till svars för vad de sagt? Vad innebär det i så fall för medierna själva och deras vilja att ta risker?

Det svenska medieetiska systemet har på det stora hela fungerat väl sedan det infördes. Det kom till som ett alternativ till hårdare lagstiftning i en tid när pressetiken var betydligt mindre utvecklad än i dag och vissa tidningar gottade sig i skildringar av bland annat självmord och sexualbrott. Att börja förskjuta fokus från branschens självsanering till rättsliga avgöranden är knappast önskvärt om vi vill ha granskande medier som är beredda att pröva okonventionella metoder. Skulle smygfilmade politiker på rasistiskt röstfiske kunnat stämma Uppdrag granskning? Ska imamer som ger råd om hur uppstudsiga hustrur ska hanteras kunna vända sig till domstol för ett avgörande om deras mänskliga rättigheter kränkts av SVT?

Det ska understrykas att ingenting är avgjort genom en tingsrättsdom, och inte ens om den skulle vinna laga kraft. Men den kan leda till att saker sätts i rullning som gärna kunde fått ligga stilla.