Energieffektivitet är Europas starka svar på fossil maktpolitik

Donald Trump proklamerar sig härskare över Venezuela och hotar Danmark. Kontrollen över fossila bränslen och mineraler är en av hans starkaste drivkrafter. Att oljebolag satsade många miljoner dollar på att få honom vald till president är ingen slump.

Samtidigt som Trump fick alarmklockorna i Europa att ringa om Grönland seglade klimataktivister och forskare till Antarktis. På skeppet Malizia Explorer fanns bland annat Luisa Neubauer, förgrundsgestalten för Fridays for Future i Tyskland. Syftet var att konkret visa på klimatförändringarna och uppmana till handling.

Energi som maktmedel

Två geografiska och politiska poler, som säger något väsentligt om vårt jordklot. Kampen om fossila bränslen driver konflikter. Att minska klimatpåverkan handlar om vår säkerhet, både på kort och lång sikt.

Tydligare än på länge att EU snarast behöver avveckla fossila bränslen

I ljuset av Trump, och av hur Ryssland finansierar sitt brutala krig i Ukraina med oljepengar, är det tydligare än på länge att EU snarast behöver avveckla fossila bränslen. Det tidigare beroendet av gas från Ryssland har ersatts av allt för stor import av flytande fossilgas från USA.

Förnybar energiproduktion har en viktig roll som alternativ. Men den tar tid att bygga ut, ofta är en snabbare väg att spara energi. Ändå är energieffektivitet alltför lågt prioriterat av ett antal europeiska regeringar, inklusive den svenska.

I stället borde Sverige driva på för skärpta krav när EU nästa år ser över sin lagstiftning. Dagens säkerhetspolitiska hot gör det också extra viktigt att medlemsstaterna snabbt genomför redan fattade beslut, som skärpningarna av kraven i energieffektivitetsdirektivet (EED), och lovar mer i sina nationella klimat- och energiplaner (NECP).

Europa har ett bra utgångsläge

Parallellt behövs en grön näringspolitik som driver innovationer och ytterligare stärker europeiska företag.

Redan i dag är många bolag i EU världsledande inom byggsektorn, med avancerad uppvärmning, kylning och ventilation, isolering, fönster, digitala styrsystem. Samma sak gäller värmepumpar, fjärrvärme, högeffektiva pumpar och motorer inom industrin, och mycket mer.

Den globala marknaden för energieffektivitet växer snabbt, med över åtta procent per år enligt vissa uppskattningar. Ändå talar beslutsfattare alltför lite om affärsmöjligheterna och de säkerhetspolitiska fördelarna.

Förhandlingarna om nästa långtidsbudget måste skapa förutsättningar för fortsatta investeringar i energieffektivitet

Europa har ett bra utgångsläge, men konkurrensen är hård om framtidens lösningar. Ta användningen av artificiell intelligens och bearbetningen av stora datamängder, med skenande energiförbrukning. Vem kommer att leda politiken för hållbara datacenter och algoritmer? EU har varit alltför långsamt med Tyskland som ett undantag. Nu vill EU:s energikommissionär Dan Jørgensen ändra på det. Sverige bör ställa sig bakom hans ambitioner.

Investeringar för motståndskraft 

Det behövs också pengar. EU:s ekonomiska svar på pandemin blev stora investeringar för grön och digital omställning genom Next Generation EU. Renoveringar av byggnader är ett framträdande inslag i medlemsstaternas återhämtningsplaner. Det har redan gett både energibesparingar och jobb, men pengarna tar slut i år.

Förhandlingarna om nästa långtidsbudget måste skapa förutsättningar för fortsatta investeringar i energieffektivitet, och Europeiska investeringsbanken behöver prioritera området ännu mer.

Konkurrenskraft och motståndskraft är nyckelord för dagens europeiska politiska ledare. Det finns starka skäl för en offensiv för mer energieffektivitet som del av dessa ambitioner. Sverige borde ta täten som svar både på klimatförändringarna och på de akuta säkerhetspolitiska hoten.