Framtidens övervakning är här – frågan är vem som styr den

Det är ingen överdrift att AI är överallt i dag. På nyheterna, i våra telefoner, i systemen som fattar beslut om människor ska få ekonomiskt bistånd.

Fenomenet medelålders som ”frågar ChatGPT” och tror att de kan få något som helst tillförlitliga svar är förhoppningsvis en övergående fas. En ”fluga”, som vissa sade för 25 år sedan om att surfa planlöst på nätet.

Journalistiken och AI

I slutet av november hölls den stora journalistkonferensen GIJC. Över 1 500 grävande journalister från alla jordens hörn samlades i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur.

Samtidigt är frågan vad man vill delge aktörer som Elon Musk, som äger AI-tjänsten Grok

Scoops utsände rapporterade om en konferens där mycket handlade om AI och hur den tekniken kan utnyttjas för att dra fram sådant i ljuset som makthavare av olika slag vill hålla dolt. En balansgång naturligtvis – det går snabbt och verktygen är kraftfulla men samtidigt är frågan vad man vill delge aktörer som Elon Musk, som äger AI-tjänsten Grok.

DeepSeek, en av konkurrenterna, är kinesiskt och därmed enligt lag tvingat att bistå staten, alltså i det här fallet närmast kinas underrättelsetjänst. Medan övriga stora aktörer främst är amerikanska och sällan bjuder något större motstånd mot den nuvarande administrationen trots dess uppenbara demokratiska underskott.

Tekniken som övervakningsverktyg

Förutom grävande journalistik är övervakning ett av de mest självklara användningsområdena för AI. Verksamheterna är ju trots allt minst kusiner om inte ännu närmare släkt. Information inhämtas på otaliga vis och kan sedan analyseras i realtid av artificiell intelligens.

Lägg till det att den av världens rikaste som kanske mest av alla liknar en superskurk från seriernas värld – jag syftar såklart på Peter Thiel, Putin är för sovjet-grå för att passa in annat än genom hur mycket pengar han samlat på sina underhuggares bankkonton – bygger vidare på sin PayPal-förmögenhet med just övervakning.

Hans företag Palantir bedriver dessutom aktiv politisk opinion, och det handlar inte direkt om folkpartism. ”A moment of reckoning has arrived for the West”, slår vd Alexander Karp fast i förordet till boken The Technological Republic: Hard Power, Soft Belief, and the Future of the West.

Vår kultur har sjunkit ned i konsumtionsträsket och övergivit sitt nationella syfte. Och så vidare. Thiel å sin sida sitter i intervjuer och jollrar om sådant som att Greta Thunberg är Antikrist. Alltså ur en seriös teologisk synvinkel, inte som något allmänt invektiv likt de som slungas av israelisk häktespersonal eller pensionerade civilingenjörer.

Farliga maktbefogenheter i fredstid

Inte minst på grund av sådana här saker är det extra oroande att nästan alla svenska riksdagspartier är eniga om att det är en bra idé att ändra grundlagen för att ge regeringen större makt vid kriser i fredstid. Här följer en spoilervarning för er som är känsliga för sådant: Det är inte en bra idé.

Förutom att vi kunde se hur regeringar med de här befogenheterna tävlade om att visa ”handlingskraft” genom att låsa in sina medborgare under pandemin medan Sverige lät folk som kan något om smittsamma sjukdomar sköta saken, så är 2020-talet verkligen inte rätt era att ge några regeringar större makt i fredstid.

Verktygen de har till sitt förfogande, bland annat dem de köpt in från Peter Thiels Palantir, är helt enkelt lite för effektiva.

Frågan vi måste ställa oss

Krig är en sak, regnar det ryska drönare från himlen får vi gemensamt göra vad som krävs. Men att inskränka demokratin för en mer luddigt definierad kris riskerar att bli alltför lockande.

Frågorna inför att lagen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2027 är många. Hur själva krisen ska definieras, och av vem, inte minst.

Svensk praxis och historia när det gäller grundlagsändringar skvallrar om att de knappast går att stoppa när S, M och SD är överens

Svensk praxis och historia när det gäller grundlagsändringar skvallrar om att de knappast går att stoppa när S, M och SD är överens. Inte heller brukar det vara särskilt mycket debatt, fast systemet med två omröstningar med val emellan rentav förutsätter att ändringsförslaget blir en valfråga.

Just det sistnämnda, debatten, går ändå förhoppningsvis att få igång. Vill du att det regeringsalternativ du ogillar mest ska få utlysa undantagstillstånd, utan att Sverige angripits med militärt våld?

Fundera på det.