Mohamsson missar att systemet gör fula skolor lönsamma

När jag skulle börja andra året på gymnasiet fick vi veta att vår skola skulle läggas ner. Alla elever skulle flytta till Hedbergska skolan i centrala Sundsvall. Jag blev glad eftersom min nya skola låg i huset där Sundsvalls högre allmänna läroverk en gång huserade.

År 1886 invigdes skolan som fortfarande står kvar på Skolhusallén. Träporten var så tung att vi knappt fick upp den, stentrapporna var hala av alla tusentals fotsteg som slipat dem och fönstren var så djupa att två elever kunde sitta där samtidigt.

Jag såg fram emot att få skrika ut ”sjung om studentens lyckliga dar” på den pampiga stentrappan.

Det är något speciellt med gamla läroverk. De andas bildning, kultur och historia. De vittnar om en tid då utbildning var viktig och där det var en självklarhet att elever skulle utbildas i pampiga byggnader.

Annat är det i dag, där en skola kan vara i princip vad som helst. Vi minns Thorénkoncernen som bedrev en skola i en före detta Lidl-butik. Skolkoncerner hyr in sig i billiga kontorslokaler i industriområden och gamla kommunala skolor som ser ut som skolan Gud glömde.

Detta vill Liberalerna med Simona Mohamsson i spetsen ändra på.

Fula skolor ska förbjudas

Som den popcornmaskin hon är dundrade hon fram med löftet att fula skolor skulle förbjudas. Men hon gör bara halva analysen. Det är sant att många skolor är fula. Och ja, elever förtjänar fina skolmiljöer. Det är en skam att nedlagda Lidl-butiker får användas som skolor eller att skolor tillåts husera i sunkiga kontorslokaler som saknar både specialsalar och matsal.

Simona Mohamssons estetiska ambitioner är lovvärda. Problemet är dock att vi har byggt ett system där det ekonomiskt straffar sig att investera i skolmiljöer.

Problemet är dock att vi har byggt ett system där det ekonomiskt straffar sig att investera i skolmiljöer

Så länge vi har lagstiftning om bidrag på lika villkor där friskolor ersätts för kommunernas snitt på lokalkostnad, kommer det vara omöjligt att bygga pampigt och nytt.

Gamla skolor är i regel avbetalade, vilket gör att de håller nere snittet på lokalkostnaderna. Om man ska bygga nya skolor kommer lokalkostnaden att öka och därmed ersättningen till enskilda huvudmän.

Renoveringar blir dubbelt så dyra 

I dagens skolpengssystem bär kommunen hela kostnaden när en skola byggs eller renoveras, samtidigt som friskolor kompenseras med snittet på kommunens lokalkostnader.

Det betyder att när kommunen renoverar, förbättrar ventilation, bygger bibliotek eller matsalar går en del av den ökade skolpengen direkt till enskilda huvudmän som inte har några renoveringskostnader.

Det är därför många kommuner tvekar inför att renovera eftersom varje ny tegelsten blir dubbelt så dyr. Det såg vi i Huddinge kommun när de renoverade. Friskolorna fick nästan dubbelt så hög uppräkning av skolpengen som kommunala skolor eftersom de behövde ersätta friskolorna för ökade lokalkostnader.

Först ska kommunen alltså finansiera investeringen, sedan ska friskolorna ersättas med motsvarande summa.

Systemet gör fula skolor lönsamma 

Resultatet blir ett märkligt system där kommuner skjuter upp underhåll eftersom de inte har råd att betala straffavgifterna till friskolorna. Det gör att de väljer den billigaste lösningen eller ställer ut tillfälliga moduler i stället för att bygga ståtliga bildningspalats.

Kommuner skjuter upp underhåll eftersom de inte har råd att betala straffavgifterna till friskolorna

Samtidigt kan stora skolkoncerner etablera sig i redan befintliga lokaler, kontor, butikslokaler eller industrifastigheter utan att behöva ta ansvar för stadsplanering och elevernas rätt till utbildning.

Det är därför frågan om skolors utseende aldrig kan lösas med förbud mot fula skolor. Vi måste börja med frågan: varför har vi skapat ett system där det lönar sig ekonomiskt att behålla fula skolor?

Om vi vill ha skolor som signalerar att bildning är viktigt måste Simona börja med att förändra skolans finansieringssystem.