Skolverket förespråkar dopning av kunskapsresultaten

Jag älskar att titta på friidrottstävlingar. Det är fascinerande att se hur kvinnliga löpare enkelt tar sig över häckar som är 83,8 centimeter höga. Armand Duplantis flyger över ribban som ligger på sex meter med god marginal, som om det vore det mest naturliga i världen. När man vill bli bra på något måste man träna ofta och på rätt sätt. När en friidrottare river och åker ur tävlingen sänks inte ribban. Idrottaren får inte hjälpmedel som ser till att ribban ligger kvar. Idrottaren får kort och gott gå hem och träna mer för att lyckas bättre nästa gång.

Skolarbete liknar friidrott. När det är något vi inte klarar av måste vi träna mer på det. Att anpassa undervisningen och ta bort svåra moment är att sänka ribban för eleven. Det är att svika eleverna. Lärare är utbildade för att ge eleverna strategier och kunskap för att de ska lära sig att bland annat läsa, skriva och räkna.

Att anpassa undervisningen och ta bort svåra moment är att sänka ribban för eleven

Debatten om anpassningar av undervisningen har varit intensiv under flera år. När en elev riskerar att inte nå målen ska lärare sätta in extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. När inte det hjälper ska rektor informeras och en utredning om behov av särskilt stöd ska initieras. Det gör att vi hellre sänker ribban, än hjälper eleverna att på egen hand ta sig över den.

Pisa ska anpassas

I mellandagarna kom nyheten att OECD arbetar med att anpassa Pisa-proven som elever i årskurs nio deltar i. Den representant från Skolverket som intervjuades av Sveriges Radio lät lyrisk över att fler elever kommer att kunna delta.

Mig veterligen finns det inget som säger att elever med kognitiva svårigheter inte får göra proven. Det är den ansvariga för proven som fattar beslut om vilka elever som ska undantas och detta granskas sedan av OECD. Elever i anpassad grundskola deltar inte eftersom de läser efter en annan läroplan, samma sak med elever som har synnedsättning och som går i specialskola. Elever som varit mindre än ett år i svensk skola skriver inte heller provet. Norge är ett exempel som exkluderar elever med kognitiva funktionsnedsättningar.

Sverige ska inte gå den vägen.

Det är givetvis bra att anpassa provet till synskadade elever men nu utarbetar man prov som anpassas till elever med koncentrationssvårigheter och som har svårt att läsa. Man tittar på anpassningar där eleven får texten uppläst så att man slipper läsa själv. Andra anpassningar som föreslås är korta prov med flera pauser.

Känns det igen?

Sverige måste sätta sig på tvären

Det är precis sådana anpassningar som sänker ribban i stället för att träna på att ta sig över den. Förmågan att koncentrera sig tränar vi i skolan, samma sak med att kunna läsa och bearbeta text. Det är av yttersta vikt att vi har korrekta resultat där vi får kunskap om eleverna verkligen har läsförståelse. Det räcker inte att bara kunna återberätta text, eleven behöver kunna plocka ut en instruktion ur en text och sätta den i ett annat sammanhang. Att komma ihåg och förstå är inte samma sak. Vi behöver även veta om eleverna kan koncentrera sig tillräckligt länge för att genomföra ett prov.

Sverige behöver sätta sig på tvären och meddela OECD att vi vill ha anpassade prov för synskadade elever men att alla andra elever ska göra samma prov.

Om inte vi tar reda på vad svenska elever faktiskt kan på egen hand, hur ska då politikerna kunna fatta kloka beslut för att förbättra svensk skola? Korrekta resultat trumfar bra resultat alla dagar i veckan.

Det Skolverket förespråkar är dopning av kunskapsresultaten. Regeringen måste sätta stopp för generella anpassningar av Pisa-proven.