Friskolornas riksförbunds rapport är irrelevant
Mikaela Valterssons och Friskolorna riksförbund släppte i november en rapport där man menar att friskolornas elever missgynnas av skolpengssystemet. Det finns många problem med rapporten, skriver Linnea Lindquist.
Linnea Lindquist
Biträdande rektor och skoldebattör, krönikör Altinget samt ExpressenDet plingar till i mejlen och jag ser att listorna från skolbytet har kommit. Jag öppnar filen med namnen på eleverna som börjar och slutar.
Jag tappar tre elever. På årsbasis innebär det drygt 300 000 kronor i minskade intäkter.
Alla kostnader för skolbyråkrati och variationer i elevkullarna läggs på kommunen.
Grundskolans finansieringsmodell har debatterats flitigt de senaste åren. Nyligen presenterade Lotta Edholm direktiv till utredningen om en nationell skolpengsnorm.
Men några som föregick direktiven var Friskolornas Riksförbund. De har låtit Kunskapsskolans vd, Mikaela Valtersson, ta reda på om friskolorna är överkompenserade eller inte.
Hon har gjort en studie på 17,2 procent av kommunerna där det finns friskolor i Sverige. I rapporten skriver de att resultatet är tydligt: friskolorna är inte överkompenserade.
Det finns problem med rapporten. Valtersson lägger bland annat in individuella tilläggsbelopp i beräkningarna, något som inte är en del av skolpengen. En genomgående kritik i rapporten är att det är svårt att följa kommunens beräkningar. I den proposition som den förra regeringen lade fanns det ett förslag att Skolverket skulle ta fram en nationell riktlinje för hur ersättningen till friskolor ska räknas fram, men det förslaget röstades ner av nuvarande regeringspartier.
Utbudsansvar och bredare ansvar
Majoriteten av kommunerna använder skolpeng per elev. De resurser elever som genererar följer inte varje enskild elev i en specifik skola, utan tillfaller i stället huvudmannen som fritt fördelar dem till skolorna. Det är alltså inte som det ofta påstås att någon elev har en skolpeng.
Kommunerna har det som kallas för utbudsansvar. Det betyder att kommuner måste tillhandahålla skolplatser till alla folkbokförda elever och i alla geografiska områden av kommunen. Det är inte att ”hålla platser” som skapar merkostnader, utan att ha skolor utspridda i kommunen. Men Friskolornas Riksförbunds utredare Mikaela Valtersson verkar tro att alla invånare bor på samma geografiska plats. Ett talande bevis för var kostnaden uppstår är att titta på var friskolor etablerar sig. Det är inte på landsbygden utan i de centrala delarna i städer och tätorter.
I rapporten beskrivs kommunens bredare ansvar och myndighetsutövning, men utan att Mikaela Valtersson nämner det som framför allt skapar merkostnader. Alla kostnader för skolbyråkrati och variationer i elevkullarna läggs på kommunen.
Kommuner kan inte optimera på samma sätt
Riksrevisionen har granskat skolpengen och de poängterar att en kommun inte kan driva skolor optimalt eftersom de måste anpassa sig till förändringar i elevkullarna. Likvärdighetsutredningen har räknat ut vad det kostar att bedriva skolor på det sättet. Merkostnaden är cirka 8–10 procent. Men med nuvarande lagstiftning får kommunerna noll kronor i ersättning.
Kommunernas större uppdrag omfattar givetvis även dyra byskolor där elevunderlaget är mindre, men det bortser Mikaela Valtersson helt ifrån.
Därför är rapporten irrelevant.
Problemet för kommunerna är inte att skolor har tomma klassrum, utan att det finns klassrum med några tomma bänkar. Det driver upp genomsnittskostnaden per elev, och då ska friskolorna ersättas med motsvarande belopp.
Det brukar hävdas att friskolor också kan ha tomma platser i klassrummet. Det är sant, men det innebär inte per automatik att kostnaderna ökar och att de måste betala ut mer pengar till andra skolor i kommunen. Det är en markant skillnad i förutsättningar jämfört med kommunernas villkor.
Friskolorna har vi ingen insyn i
Det är samtidigt ironiskt att Friskolornas riksförbund kritiserar kommunernas sätt att beräkna skolpeng, samtidigt som de motsätter sig offentlighetsprincipen. För om jag vill ta reda på hur Kunskapsskolan fördelar resurser till sina skolenheter så går det inte.
Där har vi ingen insyn.
Linnea Lindquist är rektor och skoldebattör.
Tidigare krönikor:
- Liberalerna valde lätt framför rätt
- Sveriges regeringar har inte stått bakom de iranska kvinnornas kamp
- Att köpa en friskola är som att köpa en bil där körkortet ingår
- Ingen slump att friskolekoncerner motsätter sig ökad likvärdighet