Aniaragymnasiet visar systemfelet i svensk skola

Aniaragymnasiet i Göteborg fick nyligen sitt tillstånd återkallat efter skarp kritik från Skolinspektionen.

Det visade sig att betygssättningen hade stora brister och att eleverna blev bestulna på flera hundra timmar undervisning. Vinstmarginalen var 14 procent och som om det inte vore nog plockade ägarna ut tio miljoner precis innan Skolinspektionen återkallade tillståndet. Politikerna rasade och i Göteborgs Posten blev det svarta rubriker om giriga friskoleägare.

Liberalerna är argast av alla. De är så arga på friskolesystemet att de har satt hela sin existens på spel med sin utlovade helrenovering. Än så länge har de dock bara gjort utspel och tillsatt utredningar. Det återstår att se om det blir en helrenovering eller bara puts på ytskiktet.

Systemfel i skollagen

Ett underrapporterat systemfel är att skollagen inte definierar vad skolpengen får användas till. Det finns alltså inget ska-krav som slår fast att skolpengen bara får användas till lärare, undervisning och det som rör skolverksamheten.

Friskoleägare får använda skolpengen till våffelstugor, innebandylag, bilar eller varför inte skolor i Pakistan och Saudiarabien

I den bemärkelsen har Aniaragymnasiet inte gjort något fel. Problemet var att de inte bemödade sig med att dölja hur de egentligen arbetar när skolinspektörerna knackade på dörren.

Friskoleägare får använda skolpengen till våffelstugor, innebandylag, bilar eller varför inte skolor i Pakistan och Saudiarabien. Det enda som står i skollagen är att kommuner ska fördela resurserna efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov och att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt.

Behov utan resurser

Det är luddiga formuleringar som kan betyda lite vad som helst beroende på vem det är som tolkar paragraferna. När skolpengen lämnar kommunens konto har varken kommunen eller Skolinspektionen något att säga till om.

Varje gång jag sitter med min budget vrider och vänder jag på siffrorna för att få ut så mycket resurser som möjligt till elever och lärare. Behoven är oändliga och resurserna begränsade. Det vore otänkbart för en kommunal huvudman att använda skolpengen till något som inte har med skolverksamheten att göra.

Granskning saknas 

Lagstiftande politiker verkar inte ha reflekterat över vilket monster till skolsystem de har skapat. Svensk skola har alldeles för få regler. Friskoleägarna begår inte något lagbrott när de använder skolpengen till våffelstugor och multisportarenor.

Lagstiftande politiker verkar inte ha reflekterat över vilket monster till skolsystem de har skapat

Det går givetvis att argumentera för att det är omoraliskt och ett olämpligt användningsområde för våra gemensamma skattemedel, men det är tillåtet.

Eftersom skollagen inte definierar vad fristående huvudmän får använda skolpengen till så granskar inte Skolinspektionen hur resurserna används. Det ligger inte heller i deras uppdrag att bedöma om friskolor använder skolpengen på ett lämpligt sätt. Det är också ett aktivt val eftersom det är regeringen som ger Skolinspektionen ett regleringsbrev med instruktioner inför varje nytt budgetår.

Regeringen skulle kunna ge Skolinspektionen i uppdrag att granska detta, men de väljer alltså att låta bli.

Tid att agera

Jag är nog inte den enda som undrar hur många skandaler som krävs för att politikerna ska förstå att det är skolsystemets konstruktion som är avarten. Det är inte enskilda friskoleägare som är problemet. De använder bara lagstiftningen för egen vinning.

Det är mycket som är konstigt i det svenska skolsystemet, men att det inte finns regler för vad skolpengen får användas till tar nog ändå priset.

Regeringen måste skyndsamt täppa till hålet i skollagen.